En gemensam granskning som gjorts av SVT, NRK och Yle visar att inkomstskillnaderna mellan idrottsmän och idrottskvinnor är enorma. I söndags visade SVT sport att idrottsmännen tjänar i genomsnitt 72 gånger mer än idrottskvinnorna, i Finland tjänar idrottskvinnor i genomsnitt tre cent på varje euro en man tjänar och i Norge tjänar idrottsmännen 100 miljoner mer än idrottskvinnorna.
I Sverige ligger idrottskvinnors genomsnittliga månadsinkomst endast på 18 890 kronor, detta att jämföra med männens genomsnittliga månadsinkomst som förra året låg på 1 358 551 kronor. Dessa siffror har SVT fått fram genom att ta fram inkomstuppgifter på 108 landslagsidrottare inom sju idrotter – fotboll, ishockey, alpint, skidskytte, simning, friidrott, längdskidor. SVT har också tittat på golf som dock särredovisas då det inom sporten endast handlar om prispengar. Inkomstskillnaderna inom de sju idrotterna innebär att mäns inkomst i genomsnitt var 72 gånger så hög som kvinnornas och i procent innebär det att kvinnornas lön i genomsnitt var 98,6 procent lägre än männens, rapporterar SVT sport. Men det är fotbollen och ishockeyn som orsakar de stora löneskillnaderna. Om de två idrotterna tas bort tjänar män mer än kvinnor bara i skidskytte. Inom simning, friidrott, längdskidor och alpint tjänade kvinnorna mer än männen under 2016.
I Finland råder också enorma skillnader. Finska idrottskvinnor tjänar i genomsnitt tre cent på varje euro herrarna tjänar. I undersökningen som handlar om Finland finns 100 idrottare från tolv olika sporter med, 56 herrar och 50 damer. Av dessa tolv idrotter tjänar kvinnor mer än män i skidskytte, brottning och snowboard – detta med anledning av väldigt framgångsrika individuella idrottare som drar upp snittet. Av de övriga nio granskade idrotterna är det framför allt ishockeyn, och även fotbollen, som får siffrorna att dra iväg rejält. Inom fotbollen har damerna en snittårslön på 17 298 euro, att jämföras med herrarnas snittårslön på 400 000 euro.
– Det är beklagligt att det är så här, men det är inte överraskande. Om man funderar på vilka sporter som man kan tjäna bra på i Finland, är det väl främst ishockey och andra bollsporter. De är väldigt mansdominerade grenar, säger Sari Essayayh, medlem i Internationella olympiska kommittén, till Yle.
Utbrändhet en konsekvens
NRK har tittat på inkomsterna för 55 kvinnor och 55 män som alla är utövare på elitnivå. Nedbrutet i siffror för de tio olika idrotterna visar NRK att en herrspelare i handbollslandslaget tjänar 500 000 norska kronor mer än en kvinna i handbollslandslaget. Herrar inom längdskidåkningslandslaget tjänar 400 000 mer än damerna, herrarna inom skidskytte tjänar i snitt 1,2 miljoner mer än damerna och en herrfotbollsspelare på landslagsnivå tjänar i snitt 6,4 miljoner mer än damerna. Den enda sporten där de norska idrottskvinnorna tjänade mer än idrottsmännen var i golfen.
De stora löneskillnaderna har många konsekvenser. En av dessa är att damidrottare ofta måste jobba hel- eller deltid, alternativt studera vid sidan av sin elitutövning. Det innebär stora ansträngningar på kropp och psyke. SVT sport rapporterar också om två tidigare ishockeyspelare som var tvungna att lägga av med sin idrott när de drabbades av utmattningssyndrom. Beatrice Johansson och Sara Jakobsson gick in i väggen av att kombinera heltidsarbete med elitsatsning.
– Hockeyn på elitnivå är en hundraprocentig satsning. Och har du ett hundraprocentigt jobb också så är du plötsligt uppe i 200 procent. Det är kanske svårt att tänka så, men det är så verkligheten är, säger Sara Jakobsson till SVT sport som i våras tvingades sluta spela i Brynäs på grund av sitt mående.
