Regeringen flaggar för höjd pensionsålder. Socialminister Annika Strandhäll, S, siktar på att lägga fram en proposition i vår där den tidiga pensionsgränsen höjs från 61 till 63 år och anställningsskyddet gäller till 69, i stället för 67 år. Det senare motsätter sig dock Svenskt näringsliv, och både Unionen och Kommunal är kritiska till höjd pensionsålder.
– Vi tycker att det är viktigt att man tar vara på den kunskap och erfarenhet som finns hos äldre. Men vi tycker att det är fel att bara den ena av två parter får bestämma om man ska eller inte ska fortsätta umgås, säger Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt näringsliv till Sydsvenskan.
Inte heller fackförbundet Kommunal välkomnar förslaget.
– För väldigt många medlemmar – undersköterskor, vårdbiträden, barnskötare – som nu funderar på hur man ska orka jobba till 65 år eller 67 år, så kan det kännas som ett hån när politikerna börjar prata om att jobba till 69, säger ordföranden Tobias Baudin, till Sydsvenskan.
Kommunal och Unionen vill att arbetslöshetsförsäkringen och sjukersättningen (förtidspension) höjs till 67 år i samband med en höjd pensionsålder.
– Man kan inte förvänta sig att folk ska jobba längre utan att få fördelarna av det man hjälper till att finansiera via skatter och sociala avgifter, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, till Sydsvenskan.
Betydligt fler kvinnor än män slutar arbeta redan i 50-årsåldern, oftast beror det på sjukdom. Därför ger regeringen ger Inspektionen för socialförsäkringar (ISF) i uppdrag att utreda vad som ligger bakom skillnaden.
– Cirka 10 procent av kvinnorna har lämnat arbetsmarknaden redan före 50 års ålder. Nu får ISF i uppdrag att ta fram vad det beror på, säger Annika Strandhäll till Dagens nyheter.
