Under Feministiskt initiativs kongress som pågår i helgen ska partiet ta fram ny politik inför perioden 2017-2019. Fi Stockholm menar att politiken för att motverka våld och förtryck i hederns namn är otillräcklig och vill se lagändringar, bland annat i form av skärpta straff.
Feministiskt initiativ bildades 2005 och kampen mot mäns våld mot kvinnor har varit en grundbult sedan start, men när det kommer till våld i namn av heder är det många som uppfattat att vi inte tagit problemet på tillräckligt stort allvar. Feministiskt initiativ Stockholm delar i viss mån den kritiken.
I Stockholm är Feministiskt initiativ en del av den styrande rödgrönrosa majoriteten. Vi har i vårt dagliga politiska arbete kontinuerlig kontakt med jourrörelsen, med kvinnoföreningarna och med unga tjejer som alla vittnar om samma sak – att hedersproblematiken ökar. Vi får alarmerande rapporter om att kvinnor och flickor får sina liv kringskurna, att kontrollen av kvinnors kroppar ökar och att hbtq-personer förnekas sin existens. Vi får signaler både från kvinnorörelsen och från myndigheter att fler anmäler hedersbrott.
Detta är något vi aldrig kan acceptera. I Stockholm har vi satsat 14 miljoner kronor på att stärka ungas organisering och öka kunskaperna om feminism, antirasism och mänskliga rättigheter. Vi har infört ett program mot machotänk och hedersideal i skolan och utbildar socialtjänsten om hedersrelaterat våld. Utöver det har stödet till kvinnojourerna tredubblats.
Nu vill Feministiskt initiativ Stockholm att partiet skärper sin politik mot våld och förtryck i namn av heder och kräver lagändringar. Det ska inte råda några tvivel om att Sveriges enda renodlade feministiska parti alltid står på kvinnor och barns sida.
Feministiskt initiativ Stockholm föreslår:
-
Att heder ses som en försvårande omständighet vi straffmätningen.
-
Att brott med misstänkt hedersmotiv markeras genom så kallad ”flaggning”.
-
Att begreppet ”närstående” vidgas för att kunna omfatta fler parter
-
Att kommuner arbetar med kompetenshöjande insatser om hedersrelaterat våld och förtryck
-
Att skolan stärker sitt arbete med mänskliga rättigheter
Vi menar att heder måste ses som en försvårande omständighet vid straffmätningen och att polis och åklagare tidigt ska markera misstänkt hedersvåld. Att hävda sin rätt att själv få välja partner och leva i frihet är oerhört svårt när våldet är sanktionerat av omgivningen såsom familjen eller släkten. Att förtrycket utövas kollektivt och utnyttjar offrets beroendeställning är en försvårande omständighet. Att det ofta pågår ända från barnsben kränker barnets mänskliga rättigheter.
Vissa menar att hedersbrott inte ska särskiljas eftersom det riskerar att osynliggöra allt annat våld och förtryck mot kvinnor och barn. Det stämmer att mäns våld mot kvinnor finns i alla samhällen och kulturer. Utgångpunkten för våra förslag handlar inte om förövarens bakgrund utan offrets position.
Det är oerhört viktigt att arbetet mot våld och förtryck i namn av heder alltid går hand i hand med insatser mot rasism, segregation och diskriminering. Social isolering, arbetslöshet och stigmatisering får en del män att utöva mer makt och kontroll mot familjemedlemmar samtidigt som kvinnors möjligheter att flytta, få ett arbete och leva oberoende minskar.
Vi vänder oss starkt emot att högerextrema krafter använder falsk omsorg om kvinnor utsatta för hedersbrott för att legitimera sin rasistiska agenda. Högerpopulister hänger på för att vinna röster. Samtidigt finns en rädsla att förstärka den rasistiska diskursen och från vänstern tystnar debatten.
Det är dags att debatten fokuserar på vilka insatser som faktiskt hjälper. Vi har sett vad som fungerar på kommunal nivå. Nu måste Feministiskt initiativ driva arbetet vidare på riksplanet och kräva lagändringar.
Fotnot: I morgon, fredag 24 mars, inleds Feministisk initiativs kongress. Partistyrelsen har föreslagit avslag på Stockholms motion, och avböjer att svara på debattinlägget här, utan hänvisar istället till den demokratiska processen på kongressen.
