Feministiskt initiativ presenterade i måndags sin skuggbudget och vänder i den upp och ner på prioriteringar och omtolkar begrepp som ”bidragsberoende”, samt finansierar sina satsningar genom omfördelning och återställda skatteintäkter. Visionen är ett annat Sverige.
I sin första kompletta skuggbudget föreslår Feministiskt initiativ (Fi) omfattande reformer för att stärka välfärden. Fi:s budget värnar om hållbar och rättvis välfärd och prioriterar i sitt budgetförslag vård och utbildning, lika lön, rättvisa pensioner, kortare arbetstid, fredsinsatser, kvinnors och barns säkerhet, klimat och kollektivtrafik.
Reformerna i budgeten finansieras huvudsakligen genom omfördelning av resurser och genom att förlorade skatteintäkter återställs. En utfasning av skattesubventioner, exempelvis jobbskatteavdrag, ränteavdrag och rut- och rotavdrag, ska delfinansiera reformerna och minska vad Fi kallar en form av bidragsberoende. Vidare föreslås transaktionsskatt på finansmarknaden, förmögenhetsskatt och att en låg statlig fastighetsskatt, efter slopandet 2007, återinförs. Omfördelning av trängselskatt för att rusta upp järnvägen, högre förmögenhetsskatt och bolagsskatt i nivå med de andra OECD-länderna är några av åtgärderna som ska ge mer pengar till statskassan. Skattehöjningar som direkt påverkar låginkomsttagare är en klimatskatt på mat från djurriket under en tioårsperiod och högre flygskatt på cirka 500 kronor per resa.
Fi:s ledning betonar att det handlar om ”ekonomi som verktyg för politiken och inte tvärtom”:
– Fi efterlyser en grundläggande systemförändring, en långsiktig förändring som krävs för att stärka välfärden för alla, säger Feministiskt initiativets partiledare Gudrun Schyman.
Gita Nabavi, ordförande i partistyrelsen, menar att Fi:s skuggbudget kommer att skapa ett mer jämlikt, jämställt och ekonomiskt hållbart Sverige.
– Vi kan inte prata om ekonomi för ekonomins skull, vi kan inte prata om oändlig tillväxt, vi måste satsa på omställning, vi måste ha andra ramar som möjliggör ekonomisk hållbarhet, säger Nabavi.
Fi vill satsa 10 miljarder 2018 på klimat- och miljöprogram. Martin Jordö, ekonomipolitisk talesperson för Fi, talar om hållbar utveckling och ”en offensiv miljöbudget” som utmanar Miljöpartiet:
– Vi har en systemförändrande budget. Fi lägger förslag om 80 miljarder på 70 olika reformer. Vi har en tydlig vision.
Den före detta miljöpartisten Jordö lyfter arbetstidsreformer som successivt ska leda till 30 timmars arbetsvecka redan 2025. Bland andra förslag i budgeten nämner han: ökad flyktingkvot, återställd asyllag och gratis kollektivtrafik, inte bara i storstäder utan även i glesbygd.
– Köttskatten ska höjas och det blir cirka 25 kronor dyrare per kilo efter genomförd infasning på tio år. Men samtidigt sänks momsen på frukt och spannmål, både kroppen och miljön kommer att må bättre.
Vad gäller försvaret vill Fi få till stånd en ”omrustning” från ett militärt territorialförsvar till en mer effektiv beredskap för alla typer av kriser och samhällshot.
Alternativ vision
Till skillnad från regeringen, som enligt Schyman har lagt en budget med ”något till de flesta”, genom att stimulera den privata konsumtionen på bekostnad av välfärdssystemet, vill Fi med sin budget visa att det är möjligt att stärka välfärden och omfördela från privat konsumtion till gemensam konsumtion.
Regeringen och allianspartierna är eniga när det gäller den ekonomiska politiken, menar Schyman, och kommenterar den partiledardebatt som sändes i SVT:s Agenda på söndagskvällen:
– De föredrar repression i stället för rättvisa och graderad välfärd i stället för rättvisa.
Ni betonar att er budget har en feministisk vision. Anser du att regeringen som säger sig driva en feministisk politik, inte har presenterat en budget som lever upp till en feministisk vision?
– Nej! Det är ingenting i regeringens politik som betecknar feministisk politik. Asylpolitiken är stenhård mot kvinnor och barn, som hindras återförenas med sina familjer. Det är en antifeministisk politik som bedrivs, säger Gudrun Schyman.
Men regeringens budget med stöd och förslag från Vänsterpartiet innehåller en rad reformer som gynnar kvinnor…
– Ja, man kan säga att en del i regeringens budget, till exempel reformer inom primärvården är bra, också för kvinnor. Men det Fi efterlyser är systemförändrande förslag. Ett lysande exempel i grundmodellen, som de inte vill ändra på och som missgynnar kvinnor, är pensionerna. Ett groteskt pensionssystem som främst drabbar kvinnor. Så många kvinnor har blivit beroende av sina män på grund av pensionssystemet, säger Schyman.
Tidiga satsningar
Fi vill satsa på de verksamheter som möter människor tidigt i livet vilket betyder storsatsning på förlossningsvård, förskolor, skolor, barn- och ungdomspsykiatri och fritidsverksamhet.
– Vi tror på det som fakta visar, att om man satsar mycket tidigt i början blir det bra mot slutet, påpekar Schyman.
– Det är dags att vi ser på välfärden inte som ett skyddsnät, utan det som ska hålla oss samman i samhället, som ett verktyg när vi står inför en samhällsutveckling som innebär ökade klyftor och konfrontationer i samhället.
När det gäller satsningar för ökad jämställdhet, ekonomisk jämställdhet, rättvisa löner och pensioner säger Schyman:
– Ingen av partiledarna i söndagens partiledardebatt pratade om jämställdhet, det är ett intressant fenomen med tanke på att för inte så länge sedan, inför förra valet, pratade alla om jämställdhet. Det ekade tomt under debatten när det gäller stora jämställdhetsfrågor, löner och pensioner.
Våldet och tryggheten
En annan diskussion som Schyman finner märklig med söndagens partiledardebatt, och som Fi behandlar särskilt i sin budget, handlar om synen på våld och trygghet.
– Alla talade om säkerhet, om våldet och gängkriminaliteten. Men inte om den kriminalitet som pågår dagligen och stundligen utövas i termer av mäns våld mot kvinnor, om hedersrelaterat våld.
Feministiskt initiativ vill inrätta en särskild nationell enhet hos Polismyndigheten, med uppdrag att effektivt skydda unga från barn- eller tvångsäktenskap. 100 miljoner avsätts i budgeten under det första årets uppbyggnadsfas och därefter 70 miljoner per år till enheten mot barn- och tvångsäktenskap.
Dessutom görs satsningar på permanenta skyddade boenden (som även inkluderar särskilda boenden för våldsutsatta med förhöjd hotbild med flera), på förebyggande arbete, skolans elevhälsa och ungdomsmottagningar. En kompetenshöjning av rättsväsendet som föreslås i budgeten ska också komma de som riskerar barn- eller tvångsäktenskap eller våld i namn av heder till del. Fi vill därtill inrätta ett nationellt kunskaps- och resurscenter mot sexköp och människohandel.
20 miljoner per år avsätts till Åklagarmyndigheten och 20 miljoner till Domstolsverket, för att kvalitetsutveckla och effektivisera rättsprocessen i sexualbrottmål. 20 miljoner ska över 4 år satsas på en statlig informationskampanj riktad till allmänheten om samtyckeslagstiftningen, som regeringen har lovat att lägga fram en proposition på innan årsskiftet. 20 miljoner årligen ska, i ett särskilt stöd, gå till etablerade organisationer som arbetar med sexualupplysning och våldsförebyggande arbete.
Vem vinner och vem förlorar med er budget, om vi ska tala i kronor?
– Vi vill höja blicken från plånboken, och i stället tala om vad vi får gemensamt, vad blir det för effekter när vi använder pengarna gemensamt för att höja standarden för alla. Även kapitalägare får nytta av ett jämlikt samhälle, säger Gita Nabavi.
Martin Jordö menar att alla vinner på en välfungerande välfärd:
– Vi har en kris inom vård, polis, socialtjänst, skola, i alla delar av välfärden. Fi vill satsa på samtliga delar av offentlig sektor, på den gemensamma välfärden i den vanliga invånarens nytta. Vi kommer att ha en välfungerande välfärd med vår budget. Även organisationer som OECD pekar på hur Sverige har tappat ekonomisk tillväxt genom att låta den ekonomiska ojämlikheten drar isär landet. Det är inte bra för ekonomin att de onaturliga klyftorna har skapats, det är bättre med ett sammanhållet samhälle.
