Totalt sett identifierade Brottsförebyggande rådet (Brå) 6 415 polisanmälningar med hatbrottsmotiv 2016. Det innebär en minskning med 8 procent jämfört med 2015, samtidigt som nivån fortfarande är högre än 2013 och tidigare och vissa former av hatbrottsmotiv fortsätter att öka. Det gäller bland annat antalet anmälningar av hatbrott med transfobiska motiv, vilka ökat med 85 procent sedan 2012.

2014 började Brå redovisa anmälningar kopplade till asylboenden, vilka har ökat från 1 till 6 procent sedan dess. Främlingsfientliga/rasistiska motiv är vanligast bland de hatbrottsmotiv som identifieras. Den största minskningen av polisanmälningar med hatbrottsmotiv har skett när det gäller antiromska och antisemitiska motiv.

– Utifrån den här statistiken är det svårt att säga vad minskningen av dessa två motiv beror på. När antalet anmälningar statistiskt sett är lågt kan det bli stora skillnader från år till år. Därför är det bättre att fokusera på att se tendenser över tid istället för att tolka utvecklingen från ett år till ett annat. Dessutom är det viktigt att påpeka att anmälningsstatistiken säger mycket lite om den faktiska utsattheten för hatbrott, säger Ava Isolde Faramarzi, utredare på Brå, i ett pressmeddelande.

RFSL betonar att bakom siffrorna finns ett stort mörkertal, eftersom det fortfarande är få som polisanmäler hatbrott och förtroendet för polisen i dessa frågor är lågt samtidigt som nära hälften (47 procent) av anmälningarna avskrivs direkt.

– På RFSL:s brottsofferjour möter vi många hbtq-personer utsatta för hatbrott. Många har inte polisanmält för att en inte ser det en varit med om som ett brott, det har blivit vardag att vara utsatt för kränkningar och ofredanden. Och de gånger en bestämmer sig för att göra en polisanmälan kommer sällan hatbrottsmotivet med. Vi ser också bland våra klienter, precis som Brå:s rapport visar, att våldet är grövre vid homo-, bi- och transfobiska hatbrott, säger Kina Sjöström på RFSL:s brottsofferjour.