I det franska presidentvalet i söndags fick Nationella fronten, under ledning av Marine Le Pen, fler röster jämfört med år 2002, då hennes far ställde upp i valet (17,79 procent).
Valdeltagandet rapporteras ha uppgått till 74,62 procent, vilket är det lägsta sedan 1965. 25,4 procent av befolkningen avstod från att rösta. 11,5 procent röstade blankt, en historiskt hög siffra. Det var väljarna i huvudstaden Paris och landets övriga storstäder som avgjorde valresultatet genom att avvisa Nationella frontens kandidat Marine Le Pen. Cirka 90 procent av Parisborna satsade på Emmanuel Macron. Men majoriteten av väljarna i norra Frankrike, längs gränsen till Tyskland och Belgien samt några orter i södra Frankrike, lade sina röster på Le Pen och hennes högerextrema, populistiska politik.
Frankrike och Europa andas nu ut, men bara för ett ögonblick. Redan dagen efter valet ser EU-länderna med oro på det kommande parlamentsvalet som hålls om en månad och är uppdelat i två omgångar – den 11 och 18 juni. Då siktar Nationella fronten på fler parlamentsplatser och brett rikspolitiskt inflytande.
Vändpunkt eller varning
Frågan som diskuteras mest efter valet i Frankrike är om Le Pens förlust mot Macron betyder att den högerextrema och populistiska frammarschen i Europa är hejdad. Kan det franska valresultatet verkligen tolkas som en varaktig vändpunkt till fördel för politisk stabilitet i ett pluralistiskt Europa? Är högernationalisterna långt ifrån maktövertagande i de stora EU-länderna?
Macron och hans nya centerrörelse En marche ärver ett Frankrike med stora ekonomiska och politiska klyftor, ännu ett politiskt polariserat EU-land som hamnar i ett meningslöst val mellan dåliga och sämre alternativ. Ett land med 3.5 miljoner arbetslösa. Många av de som röstade på Macron för att blockera Le Pen, litar inte på att hans nyliberala löften får positiv effekt.
Bland väljarna som röstade på Macron i söndags angav 43 procent att de taktikröstade för att blockera Le Pen. Enbart 16 procent har sagt att de stödjer Macrons politik, detta enligt en opinionsundersökning av Ipsos/Sopra survey gjort för France 2.
Kandidaterna härmade Le Pens nationalism
De stora etablerade partiernas tillämpning av högerextremistisk politik och retorik i till exempel asyl- och flyktingpolitiken, synen på säkerhet och kriminalitet samt muslimska kvinnors klädsel förklarar Nationella frontens framgång, enligt en del politiska kommentatorer samt aktivister på vänsterkanten.
Le Pen och Nationella fronten har 2017 tagits emot som en legitim och godkänd politisk motståndare i Frankrike, till skillnad från 2002 då konfrontationerna var massiva. Nu tävlade kandidaterna, från höger till vänster, i olika grader om att framstå som genuina motståndare till ”den etablerade makten eller det politiska systemet”. Detta i synnerhet när det gäller frågor som rör invandring, muslimers rättigheter, krav på polisiära insatser mot terrorism och kriminaliteten som har ökat på grund av fattigdom och segregering. Allt detta i hopp om att kandidaterna skulle öka sina chanser mot Le Pen. En taktik som ytterligare legitimerade Le Pens politiska agenda, och uppmuntrade rasistiska krafter.
Den nationalistiska retoriken dominerade det franska valet, något som också i längden kommer att gynna Le Pen i det kommande parlamentsvalet och vidare i presidentvalet 2022. Mindre än hälften, av de som röstade på högerkandidaten François Fillon i första valomgången, röstade i söndags för Macron, medan 28 procent av Fillons anhängare gav sina röster till Le Pen.
Majoriteten av anhängarna till vänsterkandidaten Jean-Luc Melenchon röstade på Macron för att blockera Le Pen (7 procent av Melenchonanhängarna röstade på Le Pen medan 41 procent röstade blankt eftersom de vägrar välja mellan ”en bankir och en fascist”). Nationalistiska tendenser märktes även hos den mest vänsterorienterade kandidaten Melenchon, då allt fler franska flaggor viftades tillsammans med röda fanor på hans valmanifestationer. Detta i kombination med en allt starkare underton av nationalism i hans politiska tal.
På måndagen, den 8 maj, kallade fackföreningen CGT till demonstration i Paris mot Macrons nyliberala ekonomiska politik, som enligt motståndarna gynnar företagare och inte löntagare. Flera hundra protesterade i Paris, bland annat med banderollen ”han är inte vår president” och samtidigt med antifascistiska paroller mot Le Pen. Enligt Reuters greps 140 personer på måndagskvällen under protesterna mot både Macron och Le Pen.
