På några år har antalet idrotter i pridemarschen i Stockholm och på andra platser i landet vuxit stort i antal. I år satsar Riksidrottsförbundet på att få ännu fler att komma och representera sina idrotter och visa att idrotten vill vara inkluderande för alla. Nyligen anordnade RF en pridefrukost på Idrottens hus i Stockholm där idrottens normer och nycklar till förändring, liksom sommarens Pride diskuterades.
Idrottsrörelsen strategidokument som tar sikte på år 2025 har som ett av målen att åstadkomma en mer inkluderande idrott, en idrott där fler känner sig både välkomnade och bekväma att vara i. Hbtq och pride är en del av detta. Det berättade Anna-Lena Moberg från Riksidrottsförbundet och Sisu idrottsutbildarna på en Pridefrukost för ett par veckor sedan där normer inom idrotten stod i fokus. Inför en fullsatt möteslokal berättade också Sofia B. Karlsson som jobbar med jämställdhet och hbtq-frågor för Riksidrottsförbundet och Sisu idrottsutbildarna om sitt arbete och om en ny nätportal med utbildningsmaterial som kommer att lanseras den 7 juni.
– Där lyfter vi hur normer påverkar på olika sätt, för att alla som kommer till idrotten ska vilja stanna kvar där, sade hon och pekade på hur en del av de värderingar om att fostra starka män för nationen från den moderna idrottsrörelsens födelse i slutet på 1800-talet i viss mån lever kvar än i dag.
På mötet berättade också Malin Träff, sportchef och idrottsutvecklare på Svenska danssportförbundet om arbetet som görs för inkludering inom danssporten, Sofia Larsson från Skridskoförbundet som har jobbat med att ta fram en gender policy inom rollerderbyn i Sverige och Monika Gårdström som jobbar på Svenska amerikansk fotbollförbundets kansli berättade om att förbundet – som blev det första i Sverige att hbtq-certifieras – i år jobbar vidare med att hbtq-utbilda 5-10 föreningar.
– Internationellt i rollerderby finns det en policy som inkluderar transkvinnor, men inte transmän. Rollerderby Sverige tyckte inte det var tillräckligt inkluderande eftersom de hade personer i sin verksamhet som i så fall inte skulle få vara med, sade Sofia Larsson som förklarade att alla transpersoner och ickebinära – alla utom cis-män – i dag kan delta på damsidan, samt att alla män kan träna på herrsidan.
Malin Träff, sportchef på Danssportförbundet.
Anna-Lena Moberg från Sisu idrottsutbildarna.
Malin Träff började jobba som idrottsutvecklare på Svenska danssportförbundet i augusti förra året och som sportchef i år och har därmed ansvar både för förbundets elitverksamhet och för den idrottsliga utvecklingen, där även barn- och ungdomssidan ingår. Hon talade om att de heteronormativa värderingarna på många sätt byggts in i danssportens regelverk:
– Men vi jobbar på att bygga ur det, för att få bort den inbyggda heteronormativiteten.
Malin Träff berättade att det på regional och lokal nivå i nybörjarklassen går att dansa med en person av samma kön som en själv men att det inte är tillåtet på nationell nivå eller på elitnivå, och att det explicit står i regelverket.
– Vi har kommit olika långt inom olika danser. Vi pratar mer om den som för eller den som följer än dam och herr, sade hon och förklarade att samtidigt som arbetet är på gång så är inte alla reaktionerna odelat positiva:
– Det finns de som tycker att det går emot dansens kärna, vi vill ge utrymme till alla att få tänka till för att få med alla i den här resan, sade Malin Träff.
På frukostseminariet diskuterades också årets Stockholm Pride, liksom andra Pride-evenemang i landet. Sofia B Karlsson pekade på att för två år sedan var det fem idrottsförbund som deltog i Stockholm Pride men att det förra året var omkring 30 idrotters som fanns representerade.
– Vi hade gjort lite större satsning på det förra året. Folk börjar fatta att det här är en fråga för några få, utan en fråga som berör alla.
