Kvinnor åker på träningsresor för att kompensera bristen på jämställdhet i den egna familjen. Under tiden borta slipper de ha familjejour och kan inte ge omsorg.

– Deltagarna använder sig själva av begreppet husmorssemester, säger Annie Woube på Uppsala universitet, en av forskarna bakom studien Tjejhelg, umgänge – och ett lopp.

Enligt forskarkollegan Karin Lindelöf anger kvinnorna i dag exakt samma skäl för att åka på tjejloppsresor som staten angav till att införa husmorssemester på 1940-talet. Kvinnorna vill komma bort från huvudansvaret för barn och hem, och den ständiga omsorgsjouren.

– Även i vardagen omtalas träning på samma sätt, att sätta på sig joggingskorna när barnen somnat är att ta en paus från den omsorg som man ger i familjen, säger Annie Woube.

Hon menar att den diskurs, den berättelse om jämställdhet, som finns i Sverige krockar med kvinnornas vardagsupplevelser.

– Vi har en föreställning om att vi är världens mest jämställda land och samtidigt så uttrycker kvinnor ett stort behov av paus från familjen och omsorgstjänstgöringen.

Forskarna menar att samhällets fokus på träning och hälsa gör att tjejlopp och träningsresor ses som legitima skäl för kvinnor att lämna familjen, medan resor med annan inriktning, exempelvis shopping och spa, inte är det.

– Tjejloppsresor lindrar symptomen som jämställdhetsproblematiken ger, men de tar inte bort problemen, säger Annie Woube.

Normkritiskt föräldraperspektiv

Forskaren Katarina Boye på Stockholms universitet, som skrivit en doktorsavhandling om hur den ojämna fördelningen av hushållsarbete bidrar till att kvinnor har lägre psykiskt välbefinnande än män, menar att träningsresorna och den paus de ger kvinnor kan förklaras ur ett normkritiskt föräldraperspektiv.

– Det händer något när man blir förälder, det finns skillnader i förväntningar på mamma och pappa. En kvinna ges större ansvar för familjen och barnen.

Katarina Boye menar också jämställdhetsutvecklingen inom hushållen stannat av och att det kan påverka kvinnornas behov av att komma iväg från familjen.

– Männen ökade sin del av hushållsarbetet ganska kraftigt på 70-80-talen, men sen har det saktat av, och kraven på kvinnor har bara ökat. Kvinnor ska alltid sätta barnen främst men ska också ha ett jobb, och inte bara för att jobba, utan för att utvecklas, kanske göra karriär. Det är många krav från många olika håll.

Trots ökade sjuktal för kvinnor tror varken Annie Woube eller Katarina Boye att husmorssemestern i statlig regi är på väg tillbaka.

– Det är svårt från politiskt håll att påverka normer, att förändra synen på sig själv och på sin partner, säger Katarina Boye, som dock tror att delad föräldraledighet kan vara en väg att gå.

– Mitt intryck är att vi pratat om pappor och pappa-rollen länge nu, men att vi behöver diskutera mödra-rollen mer, förväntningarna, stressen och utbrändheten, hur ska kvinnors ansvar minska? Hur är man en bra mor?