FN:s klimatmöte i Bonn avslutades en dag senare än planerat, lördagen den 18 november. En av mötets historiska framgångar är överenskommelsen kring Gender action plan, handlingsplanen som integrerar krav på jämställdhet och genusperspektiv samt urfolkens kunskap i Parisavtalets regelbok.
FN:s klimatkonferens COP23 i Bonn hade uppdraget att ta fram regler för genomförandet av Parisavtalet. Enligt Parisavtalet 2015 ska den globala uppvärmningen hållas under två grader och sikta mot 1,5 grader, detta främst genom att minska utsläpp. Regelverk och riktlinjer för rapportering som förberetts i Bonn kommer att antas under klimattoppmöte i Katowice i Polen nästa år.
En rad viktiga beslut för verkställandet av Parisavtalet antogs under mötet i Bonn. Enligt den svenska regeringen har förhandlingarna om Parisavtalets regelverk varit konstruktiva.
En huvuddiskussion handlade om finansieringen av klimatåtgärderna och regler för redovisning. Tvisten mellan tillväxtländerna och industriländerna dominerade förhandlingarna under klimatmötet.
– För fattiga och sårbara länder är det viktigt med förutsägbar finansiering, men just den frågan blev den stora stötestenen i årets överläggningar. Det innebär att det finns många svåra knutar kvar att lösa innan Parisavtalets så kallade regelbok ska vara klar att antas vid COP24, kommenterar Diakonia.
Kvinnor och urfolkens roll
En av mötets överenskommelser som anses historisk är handlingsplanen Gender Action Plan, GAP. Denna tvååriga handlingsplan för ett jämställt genomförande av Parisavtalet ska säkerställa kvinnors deltagande i förhandlingar och beslutsprocesser, både nationellt och internationellt. Även urfolkens stärkta roll och delaktighet i klimatarbetet ingår i handlingsplanen. Urfolkens delaktighet ska bland annat leda till utökade kunskapsutbyten när det gäller traditionell kunskap, ökad kapacitet bland urfolk att delta i Klimatkonventionens arbete och underlätta att deras kunskap integreras i internationell och nationell klimatpolicy.
Att civilsamhällets aktörer är med och bidrar till att minska utsläppen kommer vara avgörande för att klara Parisavtalets målsättningar, uppskattar svenska regeringen.
– Att jämställdhetsperspektivet stärks i klimatarbetet är viktigt eftersom kvinnor och män på grund av traditionella könsroller har olika erfarenheter och samtidigt olika förutsättningar att vara med och påverka beslut som berör dem, anser Diakonia.
Enligt liberala tankesmedjan Fores innebär handlingsplanen krafttag för att integrera genusfrågor i Klimatkonventionens arbete:
– Det handlar bland annat om att öka kunskapen om genusdimensionen i genomförandet av klimatpolicy och -projekt samt att uppnå genusbalans och deltagande på lika villkor i Klimatkonventionens olika processer.
2018 ska Parisavtalets regelbok antas under ett klimatmöte COP24 i Polen.
