Är sexuella trakasserier vanliga eller något man inte gör i Sverige? Har feminister rätt eller fel? Regeringens signaler i form av kommentarer, uppdrag och direktiv – och uteblivna sådana – talar sitt tydliga språk menar Feministiskt perspektivs sexkrönikör Sandra Dahlén.
Summerande lägesrapport om synen på sexuella trakasserier i Sverige:
Han är en vit man med god position i samhället.
Han sägs ha ägnat sig åt sexuella trakasserier ute på en skärgårdsö.
Det blir en skandal och han förlorar snabbt några uppdrag i näringslivet.
Inga vittnen från skärgårdsfesten framträder.
Han får mycket öppet stöd – både från kompisar och personer i kommentarsfält.
Han har personliga problem.
De säger att alla har betett sig på det här sättet någon gång.
De är överens med feminister – sexuella trakasserier är vanligt.
De är inte överens med feminister.
De ser inte sexuella trakasserier som ett problem när det utförs av dem själva eller denna vita man med god position i samhället.
Däremot upprördes många personer när bland annat icke-vita pojkar utförde sexuella trakasserier för ett och ett halvt år sedan på festivaler.
De sade att man inte trakasserar sexuellt i Sverige, att pojkarna kom med dålig kultur.
Med anledning av detta, bland annat, gav regeringen Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag att ta fram material för unga nyanlända.
Det handlar om sexualitet, mänskliga rättigheter, normer, relationer, jämställdhet, gränser och hälsa.
Jag har som konsult varit med och tagit fram en del av materialet – en vägledning som kommer ut nu i augusti.
Vi har gjort något bra av uppdraget.
Unga nyanlända kommer få en chans att lära, reflektera och att bli stärkta.
Ingen ur regeringen har kommenterat skandalen och uttryckt oro för hur vanligt det verkar vara med sexuella trakasserier och hur lättvindigt många verkar se på det.
Ingen ur regeringen har flaggat för något kommande direktiv om material riktat till vita män med god position i samhället.
