I november avslutades Paradise hotel 2017, och kritiserades snabbt av vinnaren för att vara sexistiskt. Kritiken är inte ny, det hypersexuella tävlingsprogrammet upplevs ofta som ett sexistiskt tv-program, men Shide Jafari menar att de snäva könsrollerna och bristen på blandade kroppar är mer problematiska än de sexuella närbilderna.
I november avgjordes finalen i Paradise hotel 2017, all star-säsongen. Finalavnittet avslutades, som finalen på tidigare säsonger, med en så kallad kulceremoni. Det innebär att de två finalisterna, en kille och en tjej håller i varsin porslinskula som kan krossas. Om båda håller i kulan när tiden har gått ut så delar de på vinstpotten på en halv miljon kronor, annars går vinsten till den som kastat kulan. Hela ceremonin är väldigt spännande, speciellt den sista minuten då de två finalisterna står långt ifrån varandra med ryggarna vända mot varandra. Det här var dessutom en av de mest spännande finalerna någonsin då paret som gick till final bara hade varit ett par i ett dygn och därmed knappt kände varandra och tilliten till den andra inte var den högsta. Skulle en av dem kastat kulan skulle den andra förlorat allt men denna gång gjorde ingen det. De två vinnarna fick dela jämnt på en halv miljon kronor.
Konceptet med unga excentriska personer som stängs in i ett sagolikt hotell på en exotisk plats, där det pumpas in sprit samtidigt som de genom olika uppdrag ställs för olika sociala dilemman, är inte nytt men ändå fortfarande så lockande att Paradise hotel under hösten 2017 var det mest streamade tv-programmet i Sverige.
Inte värt pengarna
Vad är det som är så otroligt lockande då? Paradise hotel hade kunnat beskrivas som ett spännande programkoncept där spelet går ut på att de tävlande, genom sina sociala skills, ska vinna så mycket tillit och förtroende som möjligt. Det är alltså i relation till andra de tjänar in det förtroendekapital som krävs för att nå final och vinst. Fast så enkelt är det inte. Det är någonting i programmets upplägg som gör att tjejerna ofta känner sig som förlorare även när de går från hotellet som vinnare.
En av årets vinnare, Anna Pankova, gick dagen efter att finalen sänts på tv ut och kritiserade programmet.
– Hade jag inte träffat Kristian (en deltagare som Pankova i dag lever tillsammans med, reds anm) så hade jag nog ångrat hela upplevelsen, även om jag hade vunnit. Jag känner att produktionen har vinklat oss tjejer väldigt fel och det har lett till hatstormar som har lett till psykisk ohälsa, sjukskrivningar och motgångar. Det är inte värt pengarna, säger Anna Pankova till Metro. Hon fortsätter i samma intervju:
– Enligt produktionen är tjejer inga spelare utan de är där för att vara sexuella medan killarna är de hårda spelarna som ska ta hem hela ”Paradise”. Det är skittråkigt.
Extrem exkludering
Att programmet Paradise hotel blir kritiserat för att sända ett sexistiskt budskap är inte heller något nytt. Programmet har under de tolv år som det har sänts i Sverige, varit på löpsedlarna år efter år och både programmen och deltagarna har i perioder varit stora snackisar i sociala medier och programmet har varit underlag för en hel del skandaler. En av de mest kända är troligen när prins Carl Philip valde att gifta sig med en deltagare från en av de första säsongerna, då en kvinnlig deltagare som blottat sig på alla sätt och vis på tv inte ansågs fin nog för det konservativa kungahuset.
Det är egentligen inte konstigt, hur liberala vuxna människor i ett europeisk land än vill framställa sig själva, att många grips av moralpanik när programmet visas. Tjejerna är ofta klädda i minimala bikinis, killarna slänger glatt av sig alla kläder för ett nakendopp, spriten flödar och lapdance och skakande rumpor i närbild är en stor del av showen. För att inte prata om de sista minuterna i varje avsnitt med siluetter under lakan som har högljutt sex och namnen på personerna under lakanen visas i på tv-rutan. Men det är inte hedonismen, fyllorna eller ens de renvaxade inoljade närmast Barbie- och Kenliknande kropparna som är problemet i den här serien, eller liknande serier för den delen.
Det som är störande, och skapar en extrem exkludering, är normativiteten som bländar en starkt genom hela serien. Det skulle lika gärna kunna vara ett program inspelat på 80-talet, ett program som ger sken av att ingen utveckling har skett på 30 år. Tjejerna ser likadana ut, ofta opererade bröst, smala med långa lockar, alla med svensk härkomst. Killarna har ofta kort hår, vältränade och inoljade, och pratar mest om strategi och spel. Tjejerna pratar om känslor och sin relation till killarna. Det är i alla fall så det framställs. Den enda skillnaden mot 80-talets lättklädda ideal är antalet tatueringar och piercings, något som i dag är mer norm än undantag jämfört med för 30 år sen.
Klonade kvinnor
En liten utveckling har skett i programmets tolvåriga historia, mer och mer för varje säsong, det är att nu uppmanas även killar att ge lapdance, strippa och får agera allt mer objekt samtidigt som tjejerna mer öppet berättar om sin kåthet och sexuella lust. Det märks att det finns tankar om att det ska vara sexualiserat på lika villkor. Samtidigt verkar programmakarna vara mer rädda än någonsin för att ta in tjejer som bryter mot skönhetsnormen då det kan leda till skandaler.
I en säsong, där en något rundare tjej med kort hår checkade in på hotellet, började killarna viska om att de helst inte ville ha en lapdance av just denna tjej. Något som fick bland andra sångerskan Zara Larsson att gå i taket och skriva ett uppmärksammat blogginlägg om tv-serien. Det finns fler exempel på incidenter där deltagarna, då främst tjejer, inte riktigt passat in på grund av sitt utseende. Produktionen har dock valt att hantera detta genom att skicka in tjejer som i princip ser likadana ut allihop i den senaste säsongen.
Programmet gör dessutom en extrem distinktion mellan killarna och tjejerna och hela programmet bygger på ett spel där de ska bilda heteropar. Det ska alltid vara en kille och en tjej. Om två killar hånglar med varandra så är det ett tokigt påhitt på fyllan och tjejerna hånglar för att vara lite extra sexiga. Åter igen, det känns som om vi är tillbaka på 80-talet och kollar på en förutsägbar amerikansk collegefilm.
Nedvärderad kåthet
Den största fällan för kvinnor verkar dock inte vara det som sker på hotellet utan det som sker när spelet är över och de har checkat ut från den instängda tillvaron och får komma ut och möta allmänhetens reaktion. Tyvärr så lever vi fortfarande i ett patriarkat där kvinnors kåthet nedvärderas. Männen som ligger i tv på bästa sändningstid ses som män med status medan kvinnorna kan senare bli väldigt utsatta på sociala medier och samtidigt ha svårt att seriöst bemötta. Kvinnornas intelligens ifrågasätts på ett sätt som inte drabbar männen.
Många feminister skulle jubla om rutan äntligen fylldes av kvinnor som inte skäms över sina kroppar och vågar ta för sig lika fullt och självklart som killarna. Men för att det ska kunna hända så krävs det att de kvinnor som produktionen väljer att ta in till dessa program ska se ut som kvinnor i allmänhet ser ut och inte vinkla programmet som om kvinnorna är mest intresserad av relationer och killarna är spelare.
Den dagen Paradise hotel lyckas hänga med i samhällsutvecklingen, fylls med kvinnor som får se ut som de vill och tar för sig på riktigt, och där det är inte är förutbestämt vilket kön man väljer vid parceremonierna, om ens personerna är cis, då kommer i alla fall jag tycka att programmet är spännande på riktigt och förtjänar de höga tittarsiffrorna.
