Den gångna helgen samlades Feministiskt initiativs landsbygdsgrupp i Stockholm för att prata landsbygdsfrågor, urbaniseringsnorm och hur partiet ska bedriva en hållbar landsbygdspolitik ur ett feministiskt perspektiv. Vi ställde några frågor till gruppen via mejl. Det här är deras svar.
Vilka är ni i gruppen och hur jobbar ni?
– Vi är personer från Svalöv i Skåne till Umeå i Västerbotten som ingår i landsbygdsgruppen. Vi har än så länge arbetat mycket med hjälp av tekniken och mest hört varandras röster via Skype. Träffen i Stockholm var första gången vi hade tillfälle att träffas på riktigt. Just nu har det varit och är mycket fokus på kongressen (Fi:s kongress 24-26 mars, red anm), då vi hoppas på att få gehör för en feministisk landsbygdspolitik.
– Under helgens möte har vi strukturerat upp arbetet och fördelat uppgifterna mellan oss. Vi har ambitioner att bevaka vad som händer på EU-nivå, riksdagsnivå som på regional och kommunal nivå när det gäller landsbygdsfrågor. Dessutom vill vi att Fi:s landsbygdspolitik blir mer känd, inte minst av dem som bor på landsbygden, så vi kommer att regelbundet synas på debattsidorna, insändarsidorna och inte minst här.
Hur ska en hållbar landsbygd ur ett feministiskt perspektiv åstadkommas, och vad krävs för att lyckas?
– Det krävs att vi lyfter landsbygdsfrågorna i alla forum och politikområden. En feministisk landsbygdspolitik ifrågasätter storstaden som norm och de maktstrukturer som går att se på våra bygder. Förutsättningen för att Fi:s politik ska bli verklighet är först och främst att partiet kommer in i riksdagen och i så många landsting/regioner och kommuner som möjligt samt blir kraftfullare representerat i EU.
– Vi är övertygade om att det finns en stor potential av väljare på landsbygden, där många har tappat tilliten till de etablerade partiernas landsbygdsfientliga politik. Den situation som råder har inte skapats av några naturkrafter, det är den genom decennier förda politiken som aktivt har skapat en urban norm där landsbygden alltid ses som ett problem istället för som en tillgång.
Vad är bra, och vad behöver utvecklas inför Fi:s kongress i det gles- och landsbygdspolitiska program som antogs 2015?
– 2015 skapades en bra grundstruktur för Fi:s politik. Den har vi nu vidareutvecklat så att den är mer heltäckande. Vårt land är avlångt och därmed behövs perspektiv från landets sydligaste delar och så även de nordligaste. Därför är det så bra att vi har en så pass bra geografisk spridning i vår grupp, så att vi kan arbeta fram en politik som är applicerbar i våra bygder.
Hur ser era planer ut framöver?
– Framöver kommer arbeta mycket med att förbereda oss för kongressen. När vi har antagit den nya politiken har vi planerat in ytterligare en fysisk träff där vi ska lägga upp planerna för hur vi på bästa sätt ska kunna nå ut med vår politik och kunna påverka samhället i en mer demokratisk och rättvis riktning.
En fråga som landsbygdsgruppen håller på att sätta sig in i är landsbygdskommitténs slutbetänkande som överlämnades till regeringen i januari och som Fi ska lämna remissvar på.
