Försäkringskassan och regeringen jagar fusk baserat på siffror som dömts ut som ovetenskapliga. Samtidigt betalar Försäkringskassan ut miljarder till oseriösa företag, men räknar sekunder för assistansbehövandes toalettbesök.
Svenska dagbladet har under juli skrivit flera artiklar om stora belopp som betalas ut av Försäkringskassan till oseriösa assistansbolag. Det kan röra sig om 4 miljarder kronor som har betalats ut till 18 bolag, vilka senare har fått sina utbetalningar frysta av olika skäl.
Försäkringskassans generaldirektör Anne-Marie Begler kallar siffrorna för ett jättelikt problem och i en rapport från 2016 är myndigheten självkritisk till hur den följer upp kontrollerna av assistansersättningen.
Samtidigt som stora summor betalas ut till oseriösa aktörer varje år så nekas många sökande ersättning från Försäkringskassan. Kritik har också riktats mot de rutiner Försäkringskassan använder för att bedöma assistansbehovet. Kaliber i P1 tog 2015 upp hur Försäkringskassans handläggare räknar hur många sekunder assistansbehövande behöver för toalettbesök.
Regeringen har i flera år drivit på för att få ner kostnaderna för assistansersättningen. Finansminister Magdalena Andersson skrev 2015 om att kostnaderna ökat från 10 till 24 miljarder på tio år, samtidigt som antalet personer i behov av assistans inte ökat lika snabbt. Felaktiga utbetalningar angavs som ett möjligt skäl till kostnadsökningen. 2016 angav regeringen i sitt regleringsbrev till Försäkringskassan att myndigheten skulle arbeta för att bryta utvecklingen vad gäller antalet assistanstimmar, men i år omformulerades skrivelsen. Formuleringen togs bort, och i stället fokuserar regeringen på att myndigheten ska motverka det specifikt brottsliga utnyttjandet av ersättningen.
Godkännanden på schablon
Det finns mycket varierande uppskattningar av fuskets faktiska storlek, och det är omöjligt att veta hur mycket av de 4 miljarder som delats ut till oseriösa företag som faktiskt har gått till assistanstimmar och inte, enligt Försäkringskassans nationella samordnare Linus Nordenskär. 140 utredningar genomförda av Skatteverket har identifierat tre – fyra fall, främst i Malmöregionen, där assistansbolag använts och pengarna skickats utomlands till stridande i Syrien.
Ett nytt system har implementerats på Försäkringskassan för att bistå handläggare i bedömningen av LSS-ärenden, men det har väckt hård kritik för att ha hastats fram och tvingat handläggare att göra godkännanden på schablon utan att kunna granska det rapporterade antalet timmar.
Veronica Kallander är kommunalpolitiker i Sundbyberg, sitter i partistyrelsen för Vänsterpartiet och är själv assistansanvändare och profilerad debattör i frågor om funktionshinder.
Ser du någon risk för att kontrollerna i stället slår mot dem som är berättigade till assistansersättning?
– Det har vi redan sett sedan ganska lång tid tillbaka. Det som kommit fram nu senast är mer än tidigare fokuserat på företagen snarare än enskilda assistansberättigade och det är bra. Jag upplever också för första gången en viss självkritik hos Försäkringskassan när det gäller kontrollen av de företag som tar emot assistansersättningen. Men för den sakens skull tror jag tyvärr inte vi sett slutet på indragningar och neddragningar av assistansen för enskilda. Särskilt med tanke på de direktiv den senaste LSS-utredningen fått.
Tycker du att rapporteringen har varit balanserad?
– Jag tycker att den har blivit det till slut. Under lång tid var det ensidigt fokus på fuskare och oegentligheter. Det vände när rapporter började komma om att personer faktiskt dött för att de inte haft den assistans de haft behov av. Nu tycker jag mig se att både reportage och ledarsidor balanserats mer.
Hur stort uppfattar du att problemet med fusk är inom ramen för LSS-utbetalningar?
– Det som hittills bedömts som rent fusk har varit 2 procent av all assistansersättning. Det betyder att 98 procent går exakt dit den ska. Det som nu senast aktualiserats återstår ju att se hur stor del som varit fusk och hur stor del som berott på fel i Försäkringskassans egna system, säger Veronica Kallander.
Försäkringskassans generaldirektör Anne-Marie Begler menar att fusket inom assistansersättningen kan ligga mellan 9-12 procent, och hänvisar till siffror från den så kallade Billumrapporten, som togs fram 2012 för att utreda omfattningen av och tänkbara åtgärder mot fusk i assistansersättningen. Men rapporten har kritiserats mycket hårt av forskarna Niklas Altermark och Hampus Nilsson vid Lunds universitet. De dömer ut den som ovetenskaplig i sin metod, och påpekar att den panel av experter som rapporten lutar sig mot ger vitt skilda bedömningar av hur utbrett fusket är med ett spann på mellan 309 och 4 859 miljoner per år.
