På Katswe sistahood i Zimbabwe låter aktivisterna maktanalysen ta plats. Förutom att arbeta upplysande, så att tjejer får kunskap om sina rättigheter, utkräver de ansvar av parlamentariker och andra makthavare genom riktade kampanjer. Ella Petrini har intervjuat Fadziso Fadzisai Mawungandize, Otilia Chinyani och Elizabeth Tugwete om organisationens arbete och deras analys av sexualpolitiken i Zimbabwe.
I stadsdelen Avenues i Harare har organisationen Katswe Sistahood sitt kontor. Katswe Sistahood är en rörelse för unga kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa i Zimbabwe. I separatistiska samtalscirklar utforskas kopplingar mellan sexualitet, politik och nationalekonomi – och utifrån samtalen i dessa grupper lyfts frågor som sedan drivs genom politiska kampanjer. Cirklarna blir på så vis ett sätt att mobilisera och bygga en rörelse på tjejers egna villkor.
Katswe Sistahood startades 2007 och verkar för sexuella och reproduktiva rättigheter hos unga kvinnor i åldrarna 15-35. Organisationen lyfter frågor som rätten till mensskydd, preventivmedel och abort, berättar aktivisterna Fadziso Fadzisai Mawungandize, Otilia Chinyani och Elizabeth Tugwete.
Att bryta tabun är centralt för Katswe Sistahoods arbete, och då blir de separatistiska samtalscirklarna extra viktiga. De fungerar som trygga rum där unga kvinnor kan diskutera sina upplevelser utan att riskera att bli dömda, vare sig det rör sig om abort, mens, homosexualitet eller prostitution. Katswe Sistahood återkommer ständigt till att sex moraliseras. Det bidrar till tabun som försvårar konstruktiva diskussioner om sexuell och reproduktiv hälsa.
– Moraliseringen kring sex innebär att unga tjejer och killar inte får en ordentlig sexualundervisning, vilket leder till att unga har sex utan kunskap om hur en kan smittas av hiv eller hur en blir gravid. Moraliseringen av sex leder till osäkra aborter, och att flickor och kvinnor förlorar sina liv, säger Fadziso Fadzisai Mawungandize.
”Det handlar om makt över våra kroppar”
Fadziso Fadzisai Mawungandize, Elizabeth Tugwete och Otilia Chinyani upplever att de som tjejer bara ses för sina kroppar. De menar att det också finns en politisering, som innebär att vad tjejer gör med sina kroppar hela tiden är föremål för politisk debatt. Den ständigt pågående ”slöjdebatten” och växande antiabortrörelsen är båda exempel på det.
– Politiken influerar religionen, familjen, våra samhällen, vår kultur. Så det finns liksom en länk, en kedja mellan alla dessa sfärer, som börjar från staten och går neråt där allt är sammanlänkat, menar Fadziso Fadzisai Mawungandize.
Hur staten lagstiftar om sex och reproduktion – i frågor som rör abort, preventivmedel och föräldraledighet – speglar en moralisk ståndpunkt som påverkar familjen, religionen och kulturen konstaterar hon. Men de aktiva inom Katswe Sitstahood anser att politikerna inte kan gömma sig bakom kulturella värderingar som argument för nedprioritera tjejer och kvinnors rättigheter. De påpekar att kultur inte är något statiskt, utan skapas och influeras hela tiden av politiska beslut.
– För mig handlar politik om makt, så det handlar om makt över våra kroppar. Den här makten säger till oss kvinnor vad som är ”rätt” att göra med våra kroppar. En kvinna ska spara sig för mannen hon ska gifta sig med. Så, för oss handlar det om att inte ha rätten att ha sex när jag vill, med vem jag vill. Därför finns en enorm debatt om sexarbete, om tjejers oskuld, om lesbiska tjejer. På det här sättet görs min kropp till något som tillhör allmänheten, genom att säga att det är såhär en riktig kvinna ska vara. Det är en makt som läggs på tjejers och kvinnors kroppar, säger Otilia Chinyani.
– Det handlar om makt över våra kroppar! fyller Elizabeth Tugwete i.
– Ja precis, det handlar om makt och dominans över våra kroppar, som i sin tur begränsar vår frihet, att bara vara, att få vara oss själva, säger Otilia Chinyani.
