90 procent av de 2,26 miljoner katalaner som gick till valurnorna på söndagen röstade ja till självständighet och 8 procent emot, enligt regionregeringen. 770 000 röster har enligt myndigheterna gått förlorade eftersom vallokalerna plundrades av spanska polisen och väljare stoppades från att rösta.

Enligt spansk polis stängdes 79 av de 2 315 vallokalerna i syfte att hindra omröstningen, som enligt den spanska konstitutionen är olaglig, och som enligt landets premiärminister Mariano Rajoy, från regerande högerpartiet Partido popular (PP), aldrig ägt rum.

Enligt den katalanska hälso- och sjukvårdsmyndigheten skadades över 800 personer under polisens razzior. Polisbrutaliteten uppmärksammades internationellt och väckte protester.

I ett av de videoklipp som spridits blir brandmän attackerade och slagna av federal polis när de försöker skydda människor som vill gå och rösta. Att 42 procent trots allt kunde lägga sina röster beror bland annat på den lokala polisen, Mossos d’Esquadra, som valde att inte agera och nu utreds av domstol för sin passivitet vid vallokalerna.

Rajoy beskyller de som genom folkomröstningen ”främjat brott mot lagen och samexistensen” för allt som hände i samband med den. I ett tal på söndagen tog premiärministern ansvar för regeringens agerande och tackade domare, åklagare, polis och landets gendarmerie Guardia civil för deras arbete och lojalitet. Han lovade också att sammankalla alla parlamentariska krafter för att tillsammans reflektera över framtiden och att inte ”stänga någon dörr till dialog”.

Carles Puigdemont, president för den katalanska regionregeringen, har i ett tv-tal meddelat att resultatet av folkomröstningen lämnas till det regionala parlamentet för att implementeras. Han säger att Katalonien förtjänat rätten att bilda en stat och kräver internationell medling för att lösa krisen i Spanien. Kritiker av folkomröstningen kallar den en fars och menar liksom premiärministern att Puigdemont ska hållas ansvarig för det som utspelade sig på söndagen. De menar att regionregeringen, genom att driva igenom folkomröstningen tvingat staten och rättsapparaten att agera.

I ett uttalande uppmanar Spaniens största fackföreningar, den politiskt fristående organisationen ANC, och 41 andra organisationer till strejk efter den ”grova kränkningen av rättigheter och friheter”, enligt SVT Nyheter. De uppmanar ”hela samhället, arbetsgivarorganisationer, företagsägare, fackföreningar, arbetstagare, egenföretagare, institutioner och alla medborgare i Katalonien” att delta i en generalstrejk tisdagen den 3 oktober.

Uppgifter om grovt polisvåld

Liksom regionregeringen kommer Barcelona stad att anmäla polisens agerande mot medborgarna i vallokalerna till domstol, enligt borgmästaren Ada Colau. Det var ingen vanlig polisinsats, menar hon och har påpekat att det på vissa håll även förekommit sexuella övergrepp från polisens sida. Något som flera kvinnor vittnat om.

– Vad vi som bor på olika platser i Katalonien upplever är fegheten hos en regeringschef som skickade tusentals poliser, under slagord om att visa sig hårda mot en försvarslös befolkning.

Colau försökte få regeringens representant i Katalonien, Enric Millo, att stoppa de våldsamma polisingripandena, och har kallat den lokala polisen Mossos d’Esquadras agerande proportionerligt. Nu menar hon att stadens ansvar är att stödja de drabbade och inleda processer för att utkräva ansvar.

En av de utsatta är Marta Torrecillas, vars vittnesmål har uppmärksammats även av internationella medier. Hon vittnar bland annat om att hon försökte försvara äldre personer då polisen tog och kastade henne nerför en trappa. ”De kastade saker på mig, de bröt mina fingrar, ett efter ett”, säger hon i en video som fått stor spridning.

Det katalanska nätverket för kvinnor inom journalistik och kommunikation fördömer våldet och menar att händelsen visar hur fascismen lever kvar inom polisstyrkorna, samt stöds av Rajoy-regeringen.

”Den här graden av repression saknar motstycke i en demokratisk stat”, skriver nätverket i ett uttalande och lovar att fortsätta försvara katalanernas rätt till självbestämmande och att inte tystna på grund av våldet.

Barcelonaspelaren Gerard Piqué kallade söndagen den värsta i sin fotbollskarriär efter en match på hemmaplan som spelades inför tomma läktare, då arenan stängts på grund av våldsamheterna i samband med folkomröstningen. Det var med tårar i ögonen han mötte pressen, efter matchen mot Las Palmas som Barcelona vann med 3-0. På en direkt fråga om hans plats i landslaget svarade Piqué att han ska fortsätta bära de spanska färgerna, trots att han visat öppet stöd för katalansk självständighetssträvan.

– Jag vet att det finns människor i Spanien som tar avstånd från det som hänt och som tror på demokratin. Om jag inte trodde det, skulle jag inte fortsätta. Men om någon från federationen anser att jag är ett problem, kliver jag åt sidan och lämnar landslaget innan 2018, sade han.

FN-kommissionären: ”Upprörande”

Det var den 6 september som Spaniens konstitutionsdomstol kom fram till att söndagens folkomröstning i Katalonien strider mot konstitutionen. När regionregeringen valde att gå vidare ändå, ökade spänningar som redan fanns efter flera års politiskt dödläge i relationen mellan centralregeringen i Madrid och regionala ledare kring frågan om självbestämmande. Sedan folkomröstningen deklarerades olaglig har hundratusentals katalaner protesterat på gatorna konstant, medan federala myndigheter har stängt ner webbsajter med information om folkomröstningen, stoppat möten och gripit såväl ledare för massprotesterna som politiker och borgmästare i regionen.

På måndagsmorgonen meddelade Spaniens inrikesminister Juan Ignacio Zoido att de 10 000 poliserna från federala polismyndigheten och Guardia civil ska stanna i Katalonien ”så länge det är nödvändigt”.

FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna gick inför folkomröstningen ut med ett uttalande där de slog fast att spanska myndigheter måste respektera de rättigheter som är centrala i ett demokratiskt samhälle, oavsett om folkomröstningen är laglig eller ej:

”Åtgärderna vi bevittnar är oroande då de verkar kränka grundläggande individuella rättigheter, genom att stoppa offentlig information och möjligheter till debatt vid ett kritiskt ögonblick för Spaniens demokrati.”

Nu har kommissionen begärt att FN:s experter på mänskliga rättigheter ska få besöka landet för en egen utredning och uppmanar till politisk dialog för att finna en lösning.

– Jag är väldigt upprörd över våldet i Katalonien på söndagen. Med hundratals personer som rapporterats skadade, uppmanar jag spanska myndigheter att säkerställa grundliga, oberoende och opartiska utredningar av alla våldsamma handlingar, säger FN:s människorättskommissionär Zeid Ra’ad Al Hussein.

EU och dess medlemsländers regeringar har kritiserats för sin tystnad om situationen i Katalonien. I ett pressmeddelande vidhåller EU-kommissionen att det handlar om en intern fråga och att folkomröstningen enligt spansk konstitution inte var laglig. EU-kommissionen framhåller att tiderna, bortom de juridiska aspekterna, kräver ”enhet och stabilitet, inte splittring och fragmentering” och uppmanar till dialog. Samtidigt uttrycker kommissionen förtroende för att premiärminister Rajoy ska kunna leda den fortsatta processen med respekt både för konstitutionen och de grundläggande medborgerliga rättigheter som är inskrivna där.