Vad kan du berätta om hur uppropet kom till?

– Det har jäst länge i juristbranschen. Väldigt många – jag och många av mina kolleger och vänner och uppenbarligen i väldigt många andra sammanhang – har varit förbannade över attityder och jargong och övergrepp länge, men har haft svårt att hitta ett forum för att hantera det. Det var helt enkelt uppropet från skådespelarna som inspirerade en grupp jurister att dra igång något liknande och det fick ett enormt gensvar. Vi växte till över 12 000 personer på bara några dagar. Det finns 35 000 jurister i Sverige, enligt Jusek, varav hälften är män. Så 12 000 är väldigt mycket.

Hur har reaktionerna varit hittills – inom rättsväsendet, från omgivningen?

– Väldigt blandade. Vi har byggt upp ett stort nätverk nu efter uppropet som fortsätter att diskutera vad vi ska göra och som bland annat delar med sig av reaktionerna på arbetsplatser både från kollegor och från arbetsledning. Det kommer rapporter vi håller på att sammanställa nu.

– En del arbetsplatser, domstolar och advokatbyråer har reagerat bra, har gått ut med information att de tar det här på allvar och vill öppna upp ett samtal och sedan får man se vad det leder till. De har ändå reagerat adekvat. En del har reagerat väldigt slappt. Skickat länk till policydokumentet om diskriminering, som om det vore problemet. Många arbetsplatser har inte reagerat alls.

– En del har också tyvärr fått väldigt negativa reaktioner på sina arbetsplatser från kolleger och chefer som skrattar åt uppropet, avfärdar det och tycker att de bara är ”bittra kärringar”. Jag har fått ta del av en del väldigt deprimerande kommentarer från kolleger och chefer som säger ”jaha, får man inte flirta på jobbet längre nu då”. Det är allvarligt om vi har domare som inte kan skilja på övergrepp och flirt.

Lina Hjort.

– Jag tycker inte det finns fog för att ha en låg tilltro till rättsväsendet generellt. Min erfarenhet av att ha jobbat inom domstolsväsendet ganska länge är att man ska ha ett högt förtroende för rättsväsendet. Men det finns också tyvärr en hel del människor, det är inte en majoritet men det finns en hel del framför allt män i domstolsväsendet och även bland advokater som har en oerhört vidrig kvinnosyn. Det är djupt problematiskt och de som råkar ut för dem känner sig naturligtvis kränkta, med rätta, och får ett dåligt förtroende för rättsväsendet.

– Det är en katastrof, och därför har uppropet två bottnar – dels handlar det om arbetsmiljön för alla oss som jobbar där, och det är jätteviktigt. Sedan handlar det just om förtroendet för rättsväsendet och att man måste som kvinna som anmäler ett sexualbrott till exempel kunna känna sig trygg med att de advokater och domare som hanterar det fallet inte själva begår övergrepp eller har den typen av attityder och syn på kvinnor och sexualitet.

– Många inom juristvärlden har ifrågasatt uppropet just för att de är rädda att det här ska skada tilltron till rättsväsendet. Jag hoppas och tror att det kommer att vara tvärtom, att det här stärker tilltron till rättsväsendet när de får läsa det här. Att folk förstår att det i rättsväsendet och på advokatbyråerna finns oerhört många kvinnor, men också män såklart, som vill göra något åt det här.

I kölvattnet av #metoo är detta ett av de största uppropen hittills, vad säger det om rättsväsendet?

– Det säger att det är ett väldigt utbrett problem och ingen av oss som jobbar i branschen tror jag är förvånade över det. Vi har ju sett det här under alla år. Men det är fantastiskt att så många sluter upp, därför att en anledning till att många kvinnliga jurister som utsatts eller har sett den här typen av beteenden eller övergrepp mot andra och inte anmält eller pratat med chefen eller gjort någonting är att många befinner sig i en stark beroendeställning och väldigt rädda att det kommer att drabba deras jobb och karriär. Det enda sättet att komma runt det är att vara så här många.

Jusek har i dag gått ut med att fackförbundet vill bli en plattform för organisering kring #medvilkenrätt och publicerat en checklista för utsatta. Vill du kommentera det?

– Jag har inte så stort förtroende för Jusek och tycker inte att de hittills varit jättebra på att stå upp för sina medlemmar, men det är ju fantastiskt att de tar ett sådant initiativ. Det är bara positivt, men det behöver hända saker på så många fronter nu, på arbetsplatser, från Domstolsverket, Advokatsamfundet och inte minst på de juridiska utbildningarna på universiteten.

– Det kanske häftigaste med det här uppropet är vad som händer nu efteråt. Nu har vi fortsatt bygga nätverk och det händer otroligt mycket på olika arbetsplatser, i diskussionen mellan kolleger, i nätverk och föreningar på universiteten som vill förändra utbildningen, diskussioner på advokatbyråer om hur man ska lösa det här. Det är fantastiskt att läsa alla de här olika idéerna om hur man ska omvandla sina arbetsplatser och institutioner.

Vad tror du om fortsättningen, vad händer framåt, vad behöver hända? Kommer vi att få se, som det har varit i mediebranschen, profilerade personer som får sluta?

– Det är svårt att säga. Kanske. Däremot är jag helt övertygad om att det här kommer bli början på en feministisk omvandling av rättsväsendet och juristkåren. Det bubblar på så många platser nu.

– Jag känner mig oerhört positivt engagerad, det är så många som hör av sig, som har idéer och ställer upp för varandra, äldre kvinnor som ställer upp som mentorer för yngre kvinnor. Jag ska till feministiska juridiska föreningen nästa vecka för att delta i ett samtal om hur de kan förändra juristutbildningen. Det händer saker överallt just nu.

Och det gäller inte bara i juristbranschen. Make Equals grundare Ida Östensson har sammanställt en lista som samlar fler branscher där liknande initiativ diskuteras just nu.