Vår rörelse har lika stora problem med sexism och sexuella trakasserier som övriga samhället. Vi har samlat vittnesmål om våldtäkter, grova övergrepp och sexuella trakasserier. Gärningsmännen är ledare, anställda och förtroendevalda i våra egna förbund. Därför har vi i ett gemensamt upprop samlat 1501 kvinnor från hela fackföreningsrörelsen. Vi kräver ett slut på sexismen och tystnadskulturen, det är #inteförhandlingsbart.
Vi är medlemmar, förtroendevalda och anställda i Sveriges fackföreningsrörelse. Vi finns på arbetsplatser, i klubbstyrelser, på avdelningskontor, i distrikt, styrelser, kommittéer, förbundsledningar och på förbundskontor. Vårt engagemang i våra fackföreningar är stort och vårt arbete i det närmaste outtröttligt.
Vi har valt att organisera och aktivera oss i facket för att vi tror på ett bättre samhälle som börjar med ordning och rättvisa på arbetsmarknaden. Vi kämpar för att arbetsgivare ska respektera våra rättigheter på jobbet och för att vi själva och våra kollegor ska bli behandlade bra. På arbetsmarknaden finns stora orättvisor och dem tar vi strid för att få bort – varje dag, varje vecka, hela tiden. Att vara fackligt engagerad är inte ett åtta-till-fem-jobb – vi är investerade i den här rörelsen med otaliga timmar, själ och hjärta.
Vi är stolta över att tillhöra en rörelse som kämpar mot sexuella trakasserier och sexism på arbetsmarknaden. Det är grundläggande: ingen ska bli kränkt, ofredad eller trakasserad på sin arbetsplats. Fackföreningar har en helt avgörande roll i att motverka sådana orättvisor på arbetsmarknaden genom att tvinga fram ansvarstagande och åtgärder av arbetsgivare som annars inte skulle tagit frågorna på allvar, eller hanterat dem alls.
Facken företräder många som blivit utsatta för olika övergrepp och tar också helhetsgrepp genom att använda arbetsmiljölagstiftningen till att forcera fram strukturella förändringar i arbetsplatskultur och jargong. Den utbredda sexismen är en stor orättvisa som absolut måste försvinna från arbetsmarknaden. Detta är varenda fackförbund överens om och det finns milslånga policydokument, värdegrundsförklaringar och jämställdhetsdeklarationer som påvisar hur viktig den här frågan är i rörelsens alla delar.
Men tyvärr finns det ett hinder i vägen för att fackföreningarna med trovärdighet och effektivitet på allvar ska kunna förändra arbetsmarknaden och samhället i detta. Sexism och sexuella trakasserier finns och sker också, utbrett, inom fackföreningsrörelsen. Historierna är för många för att blunda för.
Vi vill understryka anledningen till varför vi går ut i detta upprop. Vi gör det av djup kärlek till vår rörelse. Vi älskar fackföreningsrörelsen och vet att det vi tillsammans utgör i den är just precis den kraft som hindrar arbetsgivare från att utnyttja människor hänsynslöst på arbetsmarknaden.
Vi ser en stor risk med att gå ut så här. Fackföreningsrörelsen har många och tunga fiender och att de tar alla tillfällen i akt de kan för att smutskasta oss. Deras agenda är givetvis att försvaga den svenska fackföreningsrörelsen och få folk att antingen avsäga sig sina medlemsskap eller inte teckna några alls. Att sänka vår rörelse tjänar bara arbetsgivarna och näringslivet på – desamma som vi möter i våra fackliga uppdrag dagligen. En försvagad fackföreningsrörelse skulle lämna människor helt försvarslösa gentemot sina arbetsgivare. Det får inte hända.
Vi tror på rörelsen och vill se den växa. Vi går inte ut med det här för att folk ska dra sig ifrån att bli medlemmar i sina fackförbund eller från att aktivera sig i dem. Vi gör det för att vi är en progressiv rörelse som vi vet kan hantera och komma till rätta med de här problemen och för att vi vill se förändring. Men märk väl att den förändringen måste komma nu – omedelbart. Så kan vi gå vidare och fortsätta kämpa för arbetstagares rättigheter och likaberättigande på arbetsmarknaden, med förnyad kraft.
Detta är #inteförhandlingsbart.
Här är ett urval av vittnesmålen:
Jag blev våldtagen av en förbundsanställd. Jag orkar inte bära de sociala konsekvenserna av att vare sig anmäla eller berätta så nu får han fortsätta att verka som en omtyckt feministisk och socialistisk förkämpe.
En man från samma förbund som mig hotade att lägga ut bilder på min kropp och ”förstöra min karriär” om jag anmälde ett övergrepp han tidigare utsatt mig för.
Vi är på afterwork, några fackliga. En man som har långt hem frågar om han får sova hos mig och jag säger att det går bra såklart. Går och lägger mig i mitt sovrum och somnar. Vaknar av att han kommer in i mig. Fryser till is i princip, och bara ligger där. Vi var aktiva på avdelningsnivå tillsammans i ett par år efter det och jag anmälde inte för jag ville inte skada rörelsen.
”Men vi ska inte ha sex”
”Jooo alltså det blir nice”
”…men nääää alltså inte idag”
”Jo, alltså det är lugnt”
”….”
”Så jaaa, det blir nice. Slappna av”
Han tjatade och tjatade och tafsade och tryckte sig och kunde inte sova ville inte sova och till slut så fick han sin vilja igenom.
Jag blev våldtagen av en förbundsanställd. Jag orkar inte bära de sociala konsekvenserna av att vare sig anmäla eller berätta så nu får han fortsätta att verka som en omtyckt feministisk och socialistisk förkämpe.
Förhandlingsansvarig man. Det började med kommentarer om längden på min kjol och slutade med våldtäkt.
Jag hade varit förtroendevald i några år, åkte iväg på utbildning på en kursgård. På kvällen kom en äldre man fram till mig tog på mig och försökte tvinga med mig till hans rum för att lära mig om facket. Jag vägrade. Det slutade med att han jagade mig i korridoren och till slut försökte bryta sig in i mitt rum.
Jag är på facklig kurs. På kvällen när jag gått och lagt mig, knackar det på dörren och jag öppnar. In kommer en naken man och låser in mig i mitt eget rum! Jag får panik.
På en medlemsfest. En man med högre fackligt uppdrag och mycket högre ålder. Jag var 21, han 40 plus. Han berättade för mig att han ville ”slicka mig torr”.
Jag skulle hålla en jämställdhetsutbildning. En ombudsman kom in i rummet där vi skulle samlas och klappade till mig på baken. Jag vände mig om och frågade vad han höll på med? Han svarade: varför blir du så arg? Jag skulle ju bara hälsa. Jag vände mig till ledningen och ombudsmannen fick en varning.
Jag blev intryckt i ett hörn i tjejernas dusch på Runö folkhögskola. Mannen, som var en tung facklig företrädare, tjatade länge om att jag skulle visa brösten. Han lyssnade inte när jag sa nej och eftersom jag var ensam kvar så blev det så tydligt att både han och jag visste att ingen skulle höra mig om jag ropade på hjälp. Han var så självsäker och trygg med att ingen skulle kunna stoppa honom och det gjorde mig både rädd och förbannad… Att stå där i bara bikini, själv med en man som inte respekterar gränser, det gav en enorm maktlöshetskänsla. Senare fick jag veta att samma man stalkat en kvinna i sitt förbund. Då fick jag nog och anmälde till ansvarig.
”Är dina bröst äkta? Önskar jag fick känna” skrev en nästan dubbelt så gammal man efter en samkväm på kurs.
På en tvärfacklig utbildning på en av arbetarrörelsens kursgårdar berättade en man från ett annat förbund att de slagit vad om vem som skulle få ligga med mig den kvällen.
En man säger att han vill prata med mig på sitt hotellrum. När jag är där vill han ha sex. Jag säger nej och han blir märkbart irriterad. Han försöker att övertyga mig om att jag kommer att behöva honom i mina framtida uppdrag. (Han har uppdrag högre upp i hierarkin än jag) När jag går ropar han på mig att han vill visa mig något….när jag kommer fram till honom ställer han sig bakom mig framför en spegel och tar sina händer runt mina höfter och drar upp min klänning, han drar upp min behå så mina bröst blottas. Han smeker dem och säger att han drömt om dem. Jag drar ner mina kläder igen och skyndar mig därifrån.
En avdelningsföreträdare började sprida offentligt att jag skulle ha legat med mig till mina uppdrag för att jag sa ifrån när han fällde rasistiska kommentarer mot folk.
Någon i mitt förbund skickade sms till min man i flera år och påstod att jag hade sex med andra män när jag höll i en kurs eller var på konferens som innebar övernattning. Det skapade stora konflikter hemma. Gjorde min man mycket upprörd och fick mig att känna mig smutsig. Sms:en var skrivna sådan detaljrikedom att det var svårt att tro att det var påhittat. Till slut orkade jag inte mer utan slutade att resa bort. Slutade ta uppdrag och så småningom har jag slutat vara aktiv.
Som enda kvinnliga förbundsombudsman fick jag sms och förfrågningar om att ha sex med ledningen. När jag sa ifrån och sa vad jag tyckte så kallade dom mig för mitt efternamn och uteslöt mig från luncher, möten etc dom anklagade mig också för att missköta arbetet.
Jag var 19 år på kurs och på kvällen började min handledare över 40 år trakassera flera av kvinnorna under 30 år som upplever stort obehag. På natten står han ett bra tag utanför min dörr och bankar, skriker att han vill in. Jag sov inget den natten. Han blev av med alla politiska och fackliga uppdrag och skuldbelägger mig för allt och har till och med hotat slå ner personer i min familj på fyllan flera år efter incidenten
Middag efter konferens. Blir kallad ”gumman” konstant. När jag står i baren och kliar mig på ryggen kommer en äldre man fram och säger ”jag kan klia åt dig”, samtidigt som han utanpå tröjan lirkar in fingrarna under min bh på ryggen.
Den manliga kassören i avdelningen blev bara värre och värre ju längre in i min graviditet jag kom. Det var som att han njöt av att fälla kommentarer, köra med översittarstil och härskartekniker mot mig. Gärna förminska min kompetens och person framför andra – ju svagare han tyckte jag blev. Han fick ett par så kallade ”samtal” men ändrade sig aldrig. När vi skulle driva på mot sexuella trakasserier mot kollegor var han av skolan ”det är svårt för ord står mot ord”. Idag sitter han i förbundets absoluta topp.
När jag var på LO-konferens så hamnade jag vid ett bord med mestadels killar och män (var bara jag och en tjej till vid bordet). De två äldre männen som var ganska högt uppsatta i sina förbund bjöd mig och den andra tjejen på väldigt mycket alkohol. När vi undrade varför de inte bjöd killarna runt bordet så fnös de bara åt oss. På dansgolvet senare på natten fick vi med våld knuffa de fulla männen från oss som vägrade ta ett nej.
Träffade en kille från ett annat förbund på en fest, vi klickade och under kvällen hånglade vi lite. Resten av festnatten hängde han över mig och om jag pratade med någon annan kille blev han arg och slet mig undan från alla andra killar. Efter ett tag ledsnade jag och sa till på skarpen. Då blev han sur och ignorerade mig resten av kvällen. Senare på natten när jag somnat vaknade jag av att han försökte krypa ner hos mig. Jag fick knuffa bort honom med våld för han tog inte ett nej.
På handledarträff. ”Tjurring!” skrek en manlig handledare och pekade på min näspiercing. ”Är den så att man kan binda fast dig? Du verkar rätt kinky, tar du den där bak också eller?”
På en konferens började det redan i bussen ut till kursgården. Äldre män som skrattade och sa att det var kul med en ung och snygg tjej på kurs. På samma kurs är det en man som letar reda på mig på Facebook och började skriva på chatten. Han skrev att han skulle göra vad som helst bara han fick knulla mig.
En förtroendevald man tycker att jag borde delta mer i kvällsaktiviteter samt dricka mer så jag blev mer kul (vi var på konferens). Han letade även reda på min bostadsadress och ville komma hem till mig när han var på besök i min hemstad, han ville ligga med mig, sa han. Lyckligtvis var jag inte hemma.
Jag var 20 år. En 40-årig ombudsman som jag hade som stor förebild började massera mig i bastun under en konferens. Kändes helt ok till en början, som kompis-massage och med alla på plats. Han börjar försöka massera ner mot brösten och jag säger ifrån. Han fortsätter och försöker då ”grabba” tag och jag byter plats går ut i badtunnan med några andra. Han fortsätter sedan i badtunnan och försöker dra av mig mina badkläder vid flera tillfällen och jag får söka skydd hos en annan man i min ålder.
Jag gick en skyddsombudsutbildning tillsammans med andra fackliga från olika delar av landet i mitt förbund. Superbra utbildning och härligt gäng! Tyckte att vår kurslärare var toppen. Också han från förbundet. Sista dagen var det bara jag och han kvar. Vi käkade middag ihop för att få tiden att gå innan vi skulle ta oss hemåt. Hade bra samtal om fack och politik etc. Plötsligt kommer han väldigt nära och lägger sin arm om mig och är lite för nära mig. Jag får lite panik och fryser. ”Du är så himla fin!” säger han och tittar gillande på mig och min kropp samtidigt som han lägger den andra handen på mitt lår lite för högt upp och pussar mig på kinden. Jag reser mig upp och tackar för middagssällskapet och mer eller mindre springer ut från restaurangen. Paniken och skammen som kommer. Detta är en man i min fars ålder. Jag såg honom verkligen som en förebild och en bra ledare.
Vi var på avslutningsmiddag på en utbildning. Min bordskamrat sa att han skulle hämta något från sitt rum. Jag följde med men väl inne på rummet så förstår jag att jag satt mig i en situation som jag absolut inte ville hamna i. Han börjar göra närmanden. Jag blir rädd och säger upprepade gånger att vi borde gå tillbaka. Jag går mot dörren då tar han tag i min handled och sliter in mig i rummet igen. Jag lyckas greppa tag i dörrkarmen och tar spjärn med fötterna. Vidare följer en ordväxling som handlar om att jag försöker förhandla mig ur ett sexuellt övergrepp. Dealen blir att jag får ge honom en kyss, då får jag gå. Som tur är fick jag fantastiskt stöd från kursledare som gjorde att jag faktiskt vågade polisanmäla också. Tyvärr lades förundersökningen ner p.g.a. bristande bevisning.
Efter att ha fått ta emot ett antal ovälkomna närmanden och komplimanger under en middag en kväll sade jag klart och tydligt nej, jag vill inte och lämnade middagen. Dagen efter sade ombudsmannen: Förlåt om jag var på igår. Du vet, det är ju ofta så med tjejer att ett nej egentligen betyder ja.
Vi var några förtroendevalda från olika fack som gick ut och käkade efter ett möte. Efter en stund börjar en 60+ man smeka mig över ryggen och ner över rumpan. Jag var 24 år. Han ville att jag skulle byta till hans förbund som är konkurrerande mot mitt.
Fackliga-politisk utbildning. En av handledarna messade och ville att vi skulle hångla vid tillfälle. Flera gånger. Trots ett ordentligt NEJ.
Efter middagen rörde vi oss till en gemensam yta i anslutning till en bar. Tre kraftigt berusade män skriker mitt namn, ”snygging”, ”gumman”. De är klart äldre än mina föräldrar men trots det hetsar och hejar de på varann. Jag vill bara försvinna.
På en flerdagars utbildning för förtroendevalda som inkluderar övernattning. Jag har varit öppen med att jag har ett förhållande med en kvinna. Under en av kvällarna känner en av kursdeltagarna som är mer än dubbelt så gammal som mig behovet att berätta för mig inför övriga män lokalen att han ”inte har några problem med homosexuella” och att han tycker att jag är attraktiv och absolut kan tänka sig att ligga med mig.
Min första tvärfackliga konferens. Under middagen började en ombudsman från ett annat förbund än mitt berätta om sitt olyckliga äktenskap. Han undrade om inte jag kunde vara lite snäll mot honom. Jag avböjde. Han undrade om vi kunde ha det mysigt, slappna av hos varandra och varenda en ursäkt för att vi skulle ha sex. Jag avböjde. Han började bli hotfull. Gick efter mig var jag gick. Satt och stirrade på mig oavsett vad jag gjorde eller vem jag var med. Det var mycket obehagligt.
Jag var på konferens i ett annat europeiskt land. Med på konferensen var en ombudsman från ett annat LO-förbund. Under kvällen tittade han på mig uppifrån och ner, under en diskussion och sa: Du skulle vara rätt snygg om du gick ner i vikt. Varför är du så tjock?
Under middagen på en studiekonferens satt vi handledare ihop med ombudsmännen. En manlig förtroendevald och en lokalombudsman sitter och drar sexistiska skämt om att köpa hem vin till deras fruar för att få dem att ”öppna benen” och jämför såsen till maten med sperma.
På en kongressmiddag tafsade en ombudsman på flera kvinnliga kongressledamöter, men det skylldes bort för han hade ju ”lite problem med alkohol”. Tidigare den dagen hade förbundet tagit beslut om att ha en ”feministisk grundsyn”.
När jag blev avdelningsordförande frågade en ombudsman vem jag legat med på förbundet.
