Just nu rör vi oss mot allt större klyftor mellan klass, kön, religion, hudfärg med mera, vilket skapar otrygghet och frustration. Det underblåser en obehaglig samhällelig polarisering, menar Eva Bonde, chefredaktör för tidningen Historiskan.
Vad önskar du att valrörelsen inför riksdagsvalet 2018 ska handla om?
– Jag hoppas på större fokus på fördelningspolitik och en utveckling bort från
privatisering och vinst i välfärden. Just nu rör vi oss mot allt större klyftor mellan klass,
kön, religion, hudfärg med mera, vilket skapar otrygghet och frustration. Jag skulle vilja
ha ett val som handlar om jämlikhet, jämställdhet och solidaritet. Vi måste se över den
nuvarande ekonomiska politiken som skapat en trasig välfärd där särskilt kvinnor blir
lidande med sämre arbetsmiljö och löner samt ökade sjukskrivningar.
Jag hoppas också att valet ska handla om hur vi kan skapa en värdig och
välkomnande flyktingpolitik. I ett så pass välmående land som Sverige tycker jag det är
skamligt att vi stängt våra gränser, att redan utsatta utmålas som ett hot mot vår välfärd.
Ett större hot mot den svenska välfärden är de många miljonärer som betalar alldeles
för lite skatt. Tänk om de tvingats bidra till samhället på samma villkor som vi andra, då
hade vi fått in massor med pengar som kunde användas till vård, utbildning och ett mer
rättvist pensionssystem.
Vilka är dina farhågor?
– Det som oroar mig allra mest är att den okunskap och rädslodrivna hätskhet som just nu
tycks genomsyra samhället ska få vinna. Att politikerna inte tar ansvar utan faller
tillbaka på ”säkra kort” och återigen går till val på gamla floskler och tomma löften som
aldrig infrias. Jag saknar politiker som säger vad de verkligen tycker och står för det de
säger, som inte vänder kappan efter opinionsvinden eller ägnar sig åt taktik och
pajkastning i stället för sakfrågor.
Och hur tror du att rikstäckande medier kommer att klara uppgiften den här
gången?
– Jag tycker att känslor, egna agendor och halvsanningar har tillåtits ta alltför stort
utrymme i den politiska debatten på senaste tiden och jag är rädd att den trenden
kommer att fortsätta. Jag tror att många mediers strävan efter att ligga i framkant
digitalt och på sociala medier har bidragit till ett i längden ohållbart debattklimat.
Kommentarsfält och diskussionstrådar tillåts många gånger utvecklas utan redaktionell
närvaro, vilket ofta resulterar i hatfylld stämning och skrämmer till tystnad. Samtidigt
finns så kallade alternativa nyhetskällor som sprider direkta lögner. Det underblåser en
obehaglig samhällelig polarisering.
