Det har blivit praxis att börja utvärdera en regering på allvar efter 100 dagar. Då har den nya politiska ledningen haft tillfälle att visa de större riktlinjer som kommer att prägla politiken under en tid framöver. I Donald Trumps fall är dessa riktlinjer mycket tydliga efter bara 10 dagar. Bland de beslut han har tagit, i form av “executive orders”, under de första dagarna i sin regering finns det ingenting som meddelar omvärlden att USA värnar demokratin. Tvärtom, har Trump satt igång processen att bygga en mur vid gränsen mellan Mexiko och USA, stoppat medborgare från sju länder i Afrika och Mellanöstern att resa in i USA, nekat syriska flyktingar inresetillstånd under obestämd tid, satt munkavle på flera ministerier och departement att inte uttala sig i media, begränsat stödet åt organisationer som ger abortrådgivning och öppnat för fortsatt utbyggnad av oljeledning Keystone XL, som varit föremål för protester från urfolk och andra rörelser i North Dakota. Hans regering har öppnat upp för förhörsmetoder som skendränkning och hemliga fängelser samt hotat Mexiko med att använda militära medel. Donald Trump bekräftar våra värsta farhågor om honom som en oberäknelig, ultrakonservativ, rasistisk och kvinnofientlig person.

Effekterna av Trumps agerande stannar inte i USA. Det ger luft under vingarna till högerextrema organisationer världen över, som ser möjlighet att sprida sina nationalistiska budskap. Nyligen såg vi hur EU-parlamentet valde högerpopulisten Antonio Tajani till ordförande och hur rasistiska partier i Frankrike, Nederländerna och Tyskland har börjat arbeta fram en gemensam agenda samt diskutera vad de kan lära sig av Trump. Vi har också fått se hur en journalist kastades ut från en presskonferens när hen försökte ställa en kritisk fråga till Marine Le Pen. I Polen försöker högerpartiet ”Lag och rättvisa” kraftigt begränsa rätten till abort. I Ryssland legaliseras våld mot kvinnor och barn. Och Sverige är inget undantag. Vi ser hur Moderaterna håller på att normalisera rasism genom att samtala med Sverigedemokraterna, och hur det har börjats prata om att inskränka aborträtten genom att införa en samvetsklausul för barnmorskor som gör att de inte behöver utföra abort.

Men världen ser också framväxten av vitala rörelser. Det civila samhället mobiliserar mot maktfullkomlighet och begränsningar av rättigheter som vanns under år av kamp. Alla kommer ihåg de stora mobiliseringarna i Polen för aborträtten och i flera latinamerikanska länder demonstrerade tusentals aktivister mot våld mot kvinnor. Nyligen ägde den historiska mobiliseringen ”Women’s march” rum. I hela världen protesterade miljontals människor och markerade att patriarkatet kommer att bemötas.

Överallt finns kämpaglöd för demokrati, hållbarhet, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Därför kommer vi feminister att fortsätta bemöta hat med hopp, auktoritarism med demokrati, patriarkalism med feminism, rasism med antirasism, nationalism med internationalism. När rasister bygger murar, bygger vi broar. Låt oss fortsätta utveckla en feminism med global solidaritet för alla.

Jaime Gomez, utrikespolitisk talesperson för Feministiskt initiativ

Carmen Blanco Valer, urfolkspolitisk talesperson för Feministiskt initiativ

Mats Ekenger, ersättare utrikesutskott – Skuggriksdagsgruppen Feministiskt initiativ

Evelina Svensson, politisk sekreterare utrikesutskott – Skuggriksdagsgruppen Feministiskt initiativ

Monica Erwér, politisk sekreterare utrikesutskott – Skuggriksdagsgruppen Feministiskt initiativ

Maria Persson, politisk sekreterare utrikesutskott – Skuggriksdagsgruppen Feministiskt initiativ