Den norska Nobelkommitténs nya ordförande, Berit Reiss-Andersen, presenterade på fredagen årets fredspristagare. Nobels fredspris 2017 går till den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, ICAN. Fredsrörelsen över hela världen jublar. Nu ska freden få en chans.
ICAN lanserades av den internationella läkarrörelsen mot kärnvapen för 10 år sedan och är en internationell koalition bestående av över 450 icke-statliga organisationer i över 100 länder. Paraplyorganisationen ICAN arbetar för att främja undertecknande och implementering av FN-avtalet om kärnvapenförbud som antogs i New York den 7 juli 2017.
– I år gör Nobels fredspris mer än att erkänna FN-avtalet om kärnvapenförbud som ett stort steg framåt för kärnvapennedrustning. Det påminner oss om att vi förblir gisslan till vad som endast kan betraktas som självmordsbomber. Nu när kärnvapen har stigmatiserats och förbjudits, är det upp till oss alla att öka det juridiska, moraliska och politiska trycket på de kärnvapenbeväpnade och kärnkraftsberoende staterna. Vår uppgift kommer inte vara slutförd förrän det sista kärnvapnet eliminerats från den sista arsenalen på jorden, säger Ira Helfand, medordförande för världsfederationen International physicians for the prevention of nuclear war, IPPNW, i en kommentar på organisationens hemsida.
Stolthet och glädje
Röster från svenska organisationer som ingår i ICAN:
– Vi är otroligt glada över att det arbete som ICAN bedrivit synliggörs och att Nobelkommittén uppmärksammar den centrala roll som civilsamhället spelat i antagandet av det historiska förbudet mot kärnvapen, säger Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF.
– Vi är mycket stolta, glada och tacksamma att kommittén har uppmärksammat denna viktiga kampanj och dess arbete för en kärnvapenfri värld. FN-konventionen mot kärnvapen är ett väldigt viktigt verktyg i arbetet för en kärnvapenfri värld och det största steg som tagits på flera decennier. Som läkare finns det inget vi kan göra vid ett kärnvapenkrig och därför har vi i över 35 år verkat för att förebygga kärnvapenkriget genom att verka för nedrustning, säger Andreas Tolf ordförande för Svenska läkare mot kärnvapen i ett pressmeddelande.
– Vi är oerhört lyckliga och stolta att civilsamhällets kamp för ett förbud mot kärnvapen, det sista ännu icke-förbjudna massförstörelsevapnet i världen, uppmärksammas och stärks! Det visar återigen på vilken kraft och möjlighet vi som civilsamhällesorganisationer har att skapa betydande förändring i världen. Det är oerhört angeläget att så många länder som möjligt ansluter sig till avtalet och vi är glada att Nobelkommitten använt sitt inflytande till att visa sitt stöd för processen, säger Agnes Hellström, Svenska freds ordförande.
Sveriges utrikesminister Margot Wallström välkomnar Nobelkommitténs beslut:
– Det är förstås roligt. Det är välförtjänt och det är på tiden.
Svenska läkare mot kärnvapen hade hoppats att Sverige skulle ligga i framkant i arbetet för ett kärnvapenförbud, men så har inte varit fallet enligt generalsekreteraren Josefin Lind. Och nu tvekar regeringen att skriva på. I en tidigare intervju med Feministiskt perspektiv sade Josefin Lind att:
– Sverige borde tydliggöra att vi inte accepterar kärnvapen, det är inte okej att kärnvapenstaterna håller resten av världen som gisslan, bestämmer reglerna, och vad som ska gälla för kärvapenfrågorna.
– Kärnvapenstaterna har fått spela en stor roll i världspolitiken de senaste 70 åren och vi har tillåtit dem att göra det, accepterat att de ska bestämma, att de ska diktera, hota och mobba andra stater. Kärnvapen har inget magiskt och mytiskt inneboende kraft, vi måste se på kärnvapen för vad den är, ett vapen som utan jämförelse är fruktansvärt, tillverkas av människan och kan stoppas av människan.
Överlevaren Setsuko Thurlow
Vid slutet av 2014 träffade Feministiskt perspektiv en av de mest kända Hiroshima-överlevarna Setsuko Thurlow under hennes besök i Sverige. Setsuko Thurlow ansåg att det måste finnas en mening med hennes liv när hundratusentals människor, bland dem många av hennes nära och kära, hade dött vid andra världskrigets slut, till följd av atombombens omedelbara och långsiktiga skador. Hon bestämde sig för att kämpa för fred och mot kärnvapenproduktion. Vändpunkten för Setsuko Thurlows kamp mot kärnvapen kom, 30 år efter att bomben släpptes på Hiroshima. Det var 1975 när fredsrörelsen uppmärksammade årsdagen.
– Då bröts tystnaden! Då fick vi mycket stöd och kunde ha en annonssida i dagstidning, som under den tiden var en stor grej. Och reaktionen var ”surprise!”, folk visste inte. Resultatet blev fler människor som engagerade sig i saken.
