Att ha ett ombud med kunskap om hbtq-rättigheter kan vara avgörande när rätten till asyl, och även andra typer av mål, prövas. Det är en av insikterna som ligger till grund för att Silas Aliki startat juristbyrå. Hon konstaterar samtidigt att utmaningarna framför allt blir politiska.
Varje år söker många människor asyl i Sverige eftersom de på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet utsätts för förföljelse i sina hemländer. Men rätten till asyl i enlighet med Genevekonventionen är ingen självklarhet för dessa hbtq-personer. Inte minst RFSL:s arbete med asylsökande visar på det stora behovet av jurister med kunskap om hbtq-personers särskilda förutsättningar.
Den första juristbyrån som riktar in sig på hbtq-personers rättigheter i Sverige har sitt säte i Stockholm. Silas Aliki betonar dock att den kommer ta på sig uppdrag i hela landet. Byrån arbetar i dag framförallt med stöd i asylprocesser och håller föreläsningar om asylsökande hbtq-personers rättsliga ställning.
Hbtq-personer är en grupp som också löper stor risk att utsättas för hot eller våld i Sverige, men som ofta låter bli att polisanmäla vad de utsatts för av rädsla för negativt mottagande i kontakten med rättsväsendet. Därför har den nya juristbyrån för avsikt att i framtiden även arbeta med brottmål, socialrätt och förvaltningsrätt. Det framgår av ett pressmeddelande där hbtq-personers särskilt låga förtroende för polis, åklagare och socialtjänst beskrivs som en viktig erfarenhet och bakgrund.
– Jag är inte bara själv hbtq-personer, utan har också flera års erfarenhet av de särskilda juridiska frågor som kommer upp i hbtq-relaterade mål. Målet är att skapa en tryggare situation för de hbtq-personer som vill eller behöver komma i kontakt med rättsväsendet, för att de ska kunna tillvarata sina rättigheter på ett bra sätt, säger Silas Aliki.
RFSL har varnat för konsekvenserna av den tillfälliga asyllagen och hur den slår mot asylsökande hbtq-personer. Hur ser du på förutsättningarna för arbetet med den här gruppen i dagsläget och framöver?
– Problemet med de tillfälliga uppehållstillstånden är ju att situationen för hbtq-personer i länder där det exempelvis är straffbart att vara hbtq inte förändras från år till år. Det skapar onödig stress hos personer som ofta redan är under stor press. Men utöver det så ser vi att allt fler hbtq-personer får avslag på sina asylansökningar, ofta i strid med Migrationsverkets egna riktlinjer kring hbtq. Det kan vara alltifrån att personen som söker asyl får frågor om sitt sexliv, till att personer som inte uppger att de känt skam kring sin sexuella läggning eller sin könsidentitet får avslag eftersom handläggaren utgår ifrån att alla hbtq-personer känner skam inför vilka de är.
Granskningar av både asylprocesser och rättsväsendet i övrigt visar att det inte bara är hos ombuden som kunskapen för att uppnå rättssäkra prövningar och en tryggare situation för hbtq-personer behöver öka utan också hos övriga aktörer inom rättsväsendet. Hur förväntar du dig din specialkunskap kommer att tas emot och vilka blir de stora utmaningarna?
– Redan innan lanseringen av byrån så har ryktet gått och hbtq-personer i behov av stöd har tagit kontakt då de hört att jag inte bara har den juridiska hbtq-kompetensen utan även kunskaper som har betydelse på ett mer mänskligt plan som skapar trygghet för klienten. Många ombud är skickliga jurister, men saknar just hbtq-kompetens, även om kunskapen snabbt ökar hos många ombud.
– Utmaningarna kommer ju framförallt från politiskt håll, så sent som för några veckor sedan la exempelvis moderaterna ett förslag om att avskaffa rätten att komma till Sverige och söka asyl helt och hållet. Hotet mot asylrätten, och det växande stödet för rasistisk och homo- och transfob politik överlag, kommer att vara de största utmaningarna.