I rapporten Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer beskrivs mekanismerna bakom fördomar, hur fördomsfullhet kan övergå i hat, och på vilket sätt hatet kommuniceras. Det är främst män som är aktiva på sajter som sprider hatbudskap, visar rapporten som dessutom kommer fram till att de radikalnationalistiska miljöer som studeras hyllar traditionella maskulinitetsideal och lämnar ett högst begränsat utrymme för kvinnor som subjekt.
Avpixlat, som bytt namn till Samhällsnytt sedan studien genomfördes, hade som flest aktiva användare i slutet av 2015. Antalet har minskat kraftigt sedan dess, från 9 332 till 4 055. Samtidigt är det på öppet nazistiska Nordfront som antalet aktiva användare ökat mest under flera års tid och gick om Avpixlat under 2017.
Många av användarna är anonyma, och även om metoden att fastställa kön inte är någon exakt vetenskap bedömer rapportförfattarna att träffsäkerheten är 84 procent. I augusti 2017 var samtliga Avpixlats fem krönikörer män och av 13 655 undersökta artiklar på sajten bedöms 77 ha skrivits av kvinnor. Enligt bedömningen står alltså 99,4 procent män bakom det redaktionella materialet, samtidigt som 94 procent av kommentatorerna också är män.
I ett resonemang om varför de radikalnationalistiska miljöerna främst verkar locka män lyfts bland annat det faktum att sajterna hyllar traditionella maskulina ideal. Föreställningen om kvinnan och kvinnokroppen som metafor för nationen förekommer i de diskussioner som undersöks och då framför allt tre bilder av kvinnor; som offer eller potentiellt offer, en som inte delar de rätta åsikterna och kan behöva våldtas, samt idealkvinnan, som delar de nationalistiska värderingarna, godtar skillnaden mellan könen och sin plats i samhället, samt stöttar sin man och därmed kampen genom att föda många vita barn.
Även diskussioner där kvinnors behov av säkerhet och beskydd står i fokus kan enligt statsvetaren Maud Eduards, som citeras i rapporten, i överförd betydelse handla om nationens säkerhet och skyddsbehov. Rapportförfattarna konstaterar att kvinnor betraktas inte bara som faktiska eller potentiella brottsoffer, utan i många diskussioner också görs ansvariga för de svårigheter som anses ha drabbat nationen i och med ”massinvandringen”. Dessa kvinnor benämns ofta föraktfullt som ”PK-fittor”, ”feministluder” eller ”batikhäxor”, och feminismen som ideologi ges ofta skulden för de problem som det svenska samhället anses ha drabbats av.
Rapportens slutsatser i korthet
Det finns en stor mängd digitala forum som sprider hatbudskap.
I Sverige finns det ett flertal digitala forum som förenas av deras immigrationskritiska samhällssyn.
Mycket av det vi definierar som hat är grundat i fördomsfullhet.
Gruppolarisering gör att människors attityder inom en grupp förstärks och blir mer extrema.
Det bidrar till att distansera gruppen från andra grupper och får gruppen att fatta extrema beslut.
Kategorisering och stereotypt tänkande är centrala element i fördomsfullhet.
Fördomsfullhet kan också förklaras med individens karaktäristiska särdrag eller personlighet.
Citattecken kan användas som dispytmarkörer för att visa att ett ord eller uttryck är föremål för dispyt, och kan ifrågasättas.
Hatsymboler används på olika sätt inom radikala nationalistiska miljöer. Antingen för att visa sina sympatier med en ideologi eller internt för att signalera gemenskap eller för att skapa rädsla och/eller förolämpa sina fiender.
På Nordiska motståndsrörelsens webbplats Nordfront diskuteras bland annat media, politik, Sverige, brott, judar, invandring och nationalism.
På webbplatsen Avpixlat diskuteras invandring, brott, Sverige, politik och polisen.
Den största andelen skribenter och kommentatorer på Avpixlat är män.
Antalet aktiva användare (användare som kommenterar) på Nordfront har ökat successivt varje år. Sedan 2015 har antalet aktiva användare ökat med ungefär 500 nya användare per år och i oktober 2017 fanns det 4 451 stycken.
White sharia är vit makt-rörelsens motsvarighet till de muslimska sharialagarna. Syftet med white sharia är att skydda det västerländska samhället från ett förfall genom att bland annat sätta restriktioner på vad kvinnor får och inte får göra.
Det är svårt för forskare och lagstiftare att enas om definitioner för våldsbejakande extremism och hatbudskap eftersom det inte alltid är klart vad begreppen innebär och hur dessa definitioner ska samspela med yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.
Ett flertal av Europas politiska ledare vill lägga ett ökat ansvar hos teknikföretagen för innehåll som publiceras på deras plattformar.
Flera av de stora teknikföretagen jobbar redan idag aktivt med att försöka identifiera och ta bort terrorrelaterat material från sina respektive plattformar. Att helt automatiskt identifiera våldsbejakande propaganda har dock visat sig vara svårt.
