På måndagen gick regeringen ut med nya delar ur budgetpropositionen som ska läggas fram i riksdagen 20 september. Det handlar om ett reformpaket på 2,6 miljarder kronor riktat till utsatta grupper. Satsningarna är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet, som framhåller att det är de med sämst marginaler – varav flertalet kvinnor – kommer att gynnas.
Vänsterpartiet kallar reformerna för ett jämlikhetspaket och Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson, meddelade vid en pressträff på måndagen att partiet i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom reformer på totalt 2,6 miljarder kronor.
Paketet kommer enligt Vänsterpartiet främst gynna dem med sämst ekonomiska marginaler. Med detta avses ensamstående föräldrar, fattiga pensionärer, funktionsnedsatta med habiliteringsersättning och de som är beroende av sjuk-och aktivitetsersättning och bostadstillägg.
– Jämlikhetsreformer är feministiska reformer, enligt Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson i Vänsterpartiet.
En av dessa föreslagna reformer handlar om höjt tak i bostadstilläget för pensionärer med låg inkomst. Taket i bostadstillägget har varit oförändrat 5 000 kronor sedan 2007. Förslaget är att höja taket till 5 600 kronor, vilket enligt socialdepartementet kommer gynna 290 000 pensionärer, varav 75 procent kvinnor. Denna grupp ska få ett höjt bostadstillägg med upp till 470 kronor i månaden från och med nästa år.
– De som varit med och byggt upp vårt land ska ha en bra pension. Det är en del av den svenska modellen. När Sveriges ekonomi går som tåget ska det också komma alla till del. Den här höjningen kommer öka tryggheten och göra att det är färre som behöver ha ont i magen när hyran ska betalas, menar socialminister Annika Strandhäll (S).
Överenskommelsen mellan regeringen och Vänsterpartiet innebär också att den skäliga bostadskostnaden höjs till 6 620 kronor i månaden för den som är ogift och 3 310 kronor i månaden för den som är gift. Samtidigt höjs den skäliga levnadsnivån med 0,013 prisbasbelopp.
Feministiskt perspektiv frågade Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson i Vänsterpartiet om krav på höjda pensioner varit föremål för förhandlingar inför budgetpropositionen.
– Självklart vill Vänsterpartiet ha höjda pensioner, särskilt för de fattigaste pensionärerna – varav de flesta är kvinnor – och det är vi som driver den här frågan hårdast i realiteten. Tyvärr är vi ensamma om att vilja ändra pensionssystemet i riksdagen. Pensionssystemet hanteras av de partier som står bakom pensionsuppgörelsen och där ingår inte Vänsterpartiet. I jämlikhetspaketet som vi presenterat finns höjt bostadstillägg för ålderspensionärer och människor som lever på sjuk-och aktivitetsersättning. För en ålderspensionär med enbart garantipension och med en boendekostnad på minst 5 600 kronor per månad innebär det att hon/han får 470 kronor mer i månaden. Vänsterpartiet har också föreslagit och drivit en höjning av garantipensionen.
Underhållsstöd för ensamstående föräldrar
Ett annat förslag som kommer att gynna kvinnor är höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar. Enligt Vänsterpartiet omfattas 150 000 ensamstående föräldrar av reformen, varav 125 000 är kvinnor.
– Om du är en ensam förälder med flera barn, kanske tonårsbarn som äter mycket, och som vet hur det är när plånboken är tom och flera dagar kvar till lön, då innebär det verklig betydelse att underhållsstödet höjs. Med hjälp av de här förstärkta resurserna kommer kvinnor att kunna köpa middagsmat månaden ut. Hennes barn kan åka med på skolutflykten och ha matsäck med och pengar till inträde utan att behöva ”sjukskriva sig” eller de kan göra något trevligt tillsammans sista helgen före lön, säger Ulla Andersson (V) till Feministiskt perspektiv.
Överenskommelsen inkluderar också höjd sjuk- och aktivitetsersättning. Dessutom ska skatten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sänkas. 350 miljoner kronor per år ska gå till kommunerna för att införa eller höja den låga dagpenningen för personer med intellektuell funktionsnedsättning som arbetar.
– Miljonerna vi skjuter till är tänkta att möjliggöra för kommunerna att höja habiliteringsersättningen och uppmuntra fler kommuner att införa ersättningen, enligt Åsa Regnér, ansvarig minister för funktionshinderspolitiken.
Reformer enligt V
Vänsterpartiet kallar åtgärderna i jämlikhetspaketet för ”reformer”. Feministiskt perspektiv frågade Ulla Andersson (V) om dessa åtgärder är så omfattande att de kan kallas för just reformer.
– För människor som lever på marginalen betyder det här tillskottet att deras vardag blir avgjort bättre och förtjänar absolut att kallas reformer. Det är 2,6 miljarder riktade till människor som lever på marginalen eller inte ens har några marginaler. I alla reformer är kvinnor i majoritet. Att ha permanent nedsatt arbetsförmåga och kunna få 840 kronor mer i månaden gör reell skillnad. Det vet alla som själva har haft det knapert. Sjuk-och aktivitetsersättningen har inte höjts sedan den infördes 2003, före de olika höjningar som Vänsterpartiet fått igenom. Underhållsstödet hade bara höjts med 100 kronor på 20 år tidigare. Självklart gör de här reformerna skillnad.
– När Vänsterpartiet tidigare har förhandlat budget med regeringen har V också varit med och tagit bort den så kallade pensionsskatten för de med allra lägst pension och drivit igenom höjt bostadstillägg, höjt tandvårdsbidrag och avgiftsfri öppen hälso- och sjukvård från 85 års ålder, tilläger Ulla Andersson.
