För ett år sedan fick Södermalm sina första öppna graffitiväggar. Nyligen beslutades det om ytterligare en vägg som ska sitta i Tensta, och i Skärholmen ska snart en stor muralmålning som skapats av unga i området invigas. Graffitikonstnären Emmilou och vänsterpartisten och gatukonstentusiasten Mathias Leveborn har träffat Feministiskt perspektiv för att ge sin syn på den samtida graffitin, konsten och politiken.
Det har gått tre år sedan nolltoleransen togs bort och graffitin tar allt större plats både på konstgallerier och i det offentliga rummet. En som har målat graffiti i över 15 år är Emma Simu, som är verksam under artistnamnet Emmilou. Just nu är hon aktuell med en målning på utomhusgalleriet Snösätra kultur som hon målade under graffitifestivalen Springbeat som pågick 26-28 maj.
Hon bor i Märsta där hon också har varit med och tagit fram en öppen vägg.
– Vi var den första kommunala väggen och också den enda som överlevde nolltoleransen. Men det finns fortfarande moderata politiker som vill ta bort den, så det gäller att fortsätta försvara den. Jag tycker att det borde finnas en laglig vägg i varje stadsdel, jag hoppas att vi är på väg åt det hållet, säger hon.
Emmilou arbetar delvis som professionell konstnär och får ibland utsmyckningsuppdrag och pedagogiska jobb där hon lär ut baserna i graffiti och muralmålningstekniker.
Hon upplever att det har blivit avsevärt lättare att vara graffitikonstnär sedan nolltoleransen togs bort och är positivt inställd till att graffitin nu finns på i allt från bostadsrättsföreningars trapphus till på krogar och gallerier.
– Jag tycker bara det är kul, graffitin har ju varit så tillbakatryckt. Det finns de som säger att själva grejen med graffiti är att den ska vara ”underground” och vågad, men jag tycker att ju mer desto bättre. Det ena behöver inte utesluta det andra, säger Emmilou.
”Lilla geniet”, Tekniska museet. Foto: Emma Simu
Alla inom dagens graffitiscen har inte samma positiva inställning till graffitins framflyttade positioner. Graffitikonstnären Thomas ”OKOK” Gunnarsson uttalade sig i våras i tidningen Södermalmsnytt om det som en del kallar ”gentrifieringen av graffitin”. Trots att han själv har ställt ut på gallerier och är väletablerad så menar han att graffitins rebelliska, olagliga ”själ” kan gå förlorad när den blir för sönderkramad. Samtidigt menar han att de öppna väggarna har bidragit till ökat klotter, vilket han tycker är bra eftersom klotter och tags enligt honom ingår i graffitikulturen och visar på en levande stad där människor sätter spår och kommunicerar via det de målar.
Mathias Leveborn, representant för Vänsterpartiet i Södermalms stadsdelsnämnd och tidigare styrelseledamot i Graffitifrämjandet, håller inte med om att öppna väggar per automatik skulle bidra till ökat klotter. Han var en de drivande i processen för att öppna väggar skulle sättas upp på Södermalm och menar att det hittills inte finns någon undersökning som visar att väggarna skulle ha ökat klottret.
– Det finns olika variabler som spelar in när vi pratar om skadegörelse i samband med öppna väggar; hur många målare är aktiva, är det en mild vinter och så vidare. Det som Brottsförebyggande rådet (Brå) visade i en rapport där de hade kollat på fyra väggar, bland annat väggarna i Västerås och Botkyrka, är att man inte med exakthet kan säga om de har ökat eller minskat skadegörelse. Men det ser ut som att det minskar, enligt dem.
Sedan nolltoleransen hävdes har det blivit lättare att vara graffitikonstnär, säger Emma Simu.
I Stockholm finns sedan 2014 appen Tyck till, där medborgare bland annat kan anmäla skadegörelse till Stockholms stad och trafikkontoret. Hittills i år har det kommit in 877 anmälningar, vilket är en ökning på 62 procent om man jämför med 2016. Mathias Leveborn menar att siffrorna är missvisande.
– Moderaterna i Stockholm brukar använda det som trumfkort och säga ”här ser ni att det har ökat sedan den lagliga väggen kom upp”. Men det har ju blivit mycket enklare att anmäla skadegörelse sedan appen kom, vilket gör att det ser ut som att det har ökat. I själva verket kan det mycket väl vara så att det var lika mycket skadegörelse innan appen kom, men att folk anmälde i lägre utsträckning.
Trafikkontoret har också en 24-timmarsgaranti som innebär att skadegörelse som anmälts ska saneras inom 24 timmar. Detta har inte fungerat i praktiken då en juridisk konflikt har uppstått mellan Stockholms stad och den entreprenör som anlitats för att sanera.
Foto: Emma Simu
– Grejen med saneringen är att många av anmälningarna som Stockholms stad själva gör gällande skadegörelse sker i samband med att man sanerar. Så om man inte har anmält under en lång tid men sedan anmäler jättemycket samtidigt som man sanerar ser det i statistiken ut som att det sker en ökning, men så behöver det alltså inte vara, säger Mathias Leveborn.
Många som kritiserar graffiti och de öppna väggarna brukar tycka att färgglada, stora målningar ändå är ”ok”, men placerar allt annat i ett och samma fack som de kallar klotter. Detta tycker Mathias Leveborn är problematiskt.
– Tagsen är en viktig del i graffitikulturen, de har ju ofta en konstnärlig höjd. Så det är viktigt att inte förringa tags, säger han.
Precis som Emmilou ser Mathias Leveborn inga problem med att graffitin tar sig in i finrummet och tycker inte att öppna väggar innebär att något i graffitin som ”undergroundkonstform” går förlorad.
– De öppna väggarna är demokratiska mötesplatser där alla människor får uttrycka sig fritt. Det är inget hot mot graffitikulturen, tvärtom breddas den med de öppna väggarna. Det som snarare är ett hot mot graffitin är den nolltolerans som rådde fram till 2014, då fick man inte ens utbilda folk om graffiti! Så jag ser positivt på graffitins utveckling just nu, säger han.
