Sakta men säkert under det senaste deceniet har jämställdheten mellan könen globalt förbättrats. Men 2017 haltar utvecklingen och vänder tillbaka. Den globala klyftan mellan könen ökade för första gången i år enligt World economic forums årliga globala mätning.
World economic forum (WEF) mäter jämställdhetsinsatser och gör en sammanfattande bedömning av jämställdhetsläget i världens länder sedan 2006. Resultatet är en rankning där Sverige de senaste åren börjat halka ner. Rapporten tar hänsyn till jämställdhetsinsatser och framsteg inom fyra kategorier: hälsa, utbildning, ekonomi and politik.
Medan Island behåller sin topposition som det mest jämställda landet följt av Norge och Finland (som byter plats med varandra) tappar Sverige sin fjärde plats till Rwanda. Den sjätte platsen tar Nicaragua.
I kategorin arbetsmöjligheter och inkomst har Sverige halkat ner från plats 11 till 12. Sverige har dessutom tappat placeringar när det gäller de två kategorierna utbildning samt hälsa och överlevnad och befinner sig nu på plats 37 vad gäller jämställd utbildningsnivå och plats 112 i hälsa och överlevnad. Hälsa och överlevnad är den kategori där det skiljer sig minst mellan länderna och där flest länder redan nu kan uppvisa könsbalans.
Därför klättrar Rwanda
Rwanda har enligt rapporten lyckats bra med jämställdhet inom kategorierna ekonomi och kvinnors politiska delaktighet och överkommit 80 procent av klyftan mellan könen. Under de senaste tio åren har Rwanda haft högst antal kvinnor i parlamentet.
Med 86 procent har Rwanda en av de högsta andelen kvinnliga arbetskraftsdeltagande i världen. Dessutom visar rapporten att löneskillnaden har minskat i Rwanda och ligger på 88 cent för varje dollar män tjänar. Siffran för USA är 74 cent. Kvinnors snabba deltagande i arbetsmarknaden förklaras med det faktum att folkmordet i Rwanda för drygt två decennier sedan ledde till 800 000 döda. Detta ledde till en chockartad minskning av män inom arbetsmarknaden, som fylldes med kvinnors arbetskraft.
Med den nuvarande jämställdhetsutvecklingen kommer det att dröja i genomsnitt 100 år innan gapet mellan män och kvinnor försvinner globalt, vilket är 17 år längre än vad som beräknades 2016.
Alla världsregioner har enligt rapporten åstadkommit sämre framgångar än de gjorde under de senaste 11 åren. Med årets stagnation skulle det dröja 61 år i Västeuropa, 62 i Sydasien, 79 år i Latinamerika, 128 år i östeuropa och 157 år i Mellanöstern för att eliminera klyftan mellan könen när det gäller tillgång till utbildning och vård.
Rapporten visar att 27 av 114 länder under 2017 har lyckats nå total jämställdhet inom utbildning, vilket är tre fler länder än 2016. 34 länder har nått jämställdhet inom hälsa och överlevnad. Men enbart sex länder har klarat jämställdhet i båda kategorierna.
En god nyhet är dock att gapet mellan könen när det gäller utbildning kan fyllas vid år 2030, även med årets resultat, visar prognoserna. Den avgörande klyfta som inget land hittills har lyckats sluta helt handlar om ekonomisk delaktighet och möjligheter. Bara 13 länder, tre länder fler än 2016, har lyckats fylla gapet till 80 procent. Men att stänga den ekonomiska klyftan mellan män och kvinnor globalt helt kommer, på grund av stagnationen 2017, att ta hela 217 år, enligt WEF:s nya bedömning.
Ännu sämre går det med framstegen vad gäller den politiska delaktigheten. Enbart Island har lyckats med att fylla 70 procent av klyftan medan fyra länder uppnått 50 procent och hela 34 länder bara 10 procent av klyftan.
En anledning till att WEF mäter ojämställdheten i världen är att utvecklingen inom jämställdhet påverkar ekonomisk tillväxt. Jämställdhet mellan könen stimulerar tillväxten och ökar BNP och är därför en bra indikator även vad gäller den ekonomiska utvecklingen. Ekonomisk jämställdhet har exempelvis bidragit till ökad BNP motsvarande 250 miljarder dollar i Storbritannien och hela 2,5 biljoner dollar i Kina. Dessa nya uppskattningar tyder på att jämställdhet skulle kunna öka ländernas sammanlagda BNP med 5,3 biljoner dollar till 2025.
