Den svenska ekonomin har gått bra under många år men nu inleds en mer mogen fas av tillväxt med ”urstark” arbetsmarknad, enligt Håkan Gustavsson:

– Det går bra för Sverige, men även internationellt ökar tillväxten efter svackan 2016, vilket gynnar svensk export som är en viktig del av vår tillväxt framöver.

Arbetsförmedlingen förväntar sig 100 000 fler sysselsatta i år jämfört med förra året.

– Prognosen är starkt stigande sysselsättning och att åtta av tio jobb kommer gå till utrikesfödda, säger Håkan Gustavsson.

Trots det konstaterar Gustavsson att det finns stora skillnader mellan grupperna inrikes och utrikes födda. Bland inrikes födda mellan 16 och 64 år är arbetslösheten 4 procent. Bland utrikes födda i samma åldersspann, 16-64 år, är motsvarande siffra 15 procent. Dessutom finns det en klar skillnad mellan kvinnor och män när det gäller arbete med stöd, och nystartsjobb, där kvinnor, oavsett födelseland, är underrepresenterade.

Stora rektryteringsbehov

Håkan Gustavsson menar att det finns flera anledningar till att arbetslösheten inte minskar i högre takt, och att vissa grupper, till exempel utrikesfödda, ännu inte kommit in på arbetsmarknaden i den utsträckning som är önskvärd.

– Det tar tid att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, och vi har identifierat fyra grupper som befinner sig i, i brist på bättre ord, en utsatt ställning, säger Håkan Gustavsson.

De fyra grupperna är utomeuropeiskt födda, de med högst förgymnasial utbildning, de som är 55 plus och de med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

– Den största gruppen, tre av fyra, är de utomeuropeiskt födda, och här ska man förstå att det inte är statiskt, de får jobb, men samtidigt har vi ett inflöde av nya arbetssökande, så siffrorna minskas inte.

För arbete borde det finnas åt fler. Enligt Arbetsförmedlingens egen undersökning bedömer både privata och offentliga arbetsgivare i hela landet att de har stora behov av att rekrytera personal framöver.

– Att det är brist på arbetskraft är ett vanligt förekommande samtal runt fikabordet, säger Håkan Gustavsson, och menar att nu är det dags för arbetsgivarna att ”laga efter läge”.

Överenskommelsen mellan SKL och Kommunal tidigare i år om vårdbiträdets roll i vården ser Gustavsson som ett tecken på att de yrkesgrupper som rationaliserades bort på 1990-talet kan vara på väg tillbaka.

– Det kan vara lärarassistenter, eller måltidspersonal, då frigörs tid för undersköterskor och sjuksköterskor, så de kan göra det de ska göra.

Andra åtgärder som Arbetsförmedlingen förordar är att arbetsgivare ser över krav på utbildning och/eller erfarenhet.

– I stället för att tänka, vi behöver en X, behöver man tänka på ett annat sätt, kanske kan vi anställa en Y, eller kanske två Z, varav en med stöd?

Yrkesaktiva befolkningen ökar

Håkan Gustavsson slår fast att utrikes födda kommer att utgöra tillskottet på arbetsmarknaden framöver och att det är på det sättet som Sverige växt till 10 miljoner invånare.

– Vi ska vara tacksamma att den yrkesaktiva befolkningen inte krymper, men att arbetskraften ökar är en anledning till att arbetslösheten inte minskar så mycket, trots ökad tillväxt.

Framöver ser Håkan Gustavsson att Arbetsförmedlingen behöver bli bättre på matchning, och utbildning till arbete, men även på att etablera utrikes födda på arbetsmarknaden och att hålla tillbaka långtidsarbetslösheten.

Kollegan Andreas Mångs, som är analytiker på Arbetsförmedlingen, påpekar att minst hälften av de nyanlända inom etableringsuppdraget saknar gymnasieutbildning, och varnar för alltför stor tilltro till de kommande utbildningssatsningarna.

– Vi behöver omfattande, långsiktiga insatser, utbildningsreformer är avgörande men inte hela lösningen, vi behöver en kombo av insatser så som subventionerade anställningar och lägre kompetenströsklar, detta är ingen quick fix.

Tidigast 2019 menar Andreas Mångs att effekten av de utbildningsinsatser som sätts igång nu kan synas.