I fallet med Ultragyn är misstanken om att ersättningssystemen har styrt vården och inte kvinnornas medicinska behov uppenbar, skriver Sara Svensson (V). Samtidigt betonar hon att det inte handlar om enskilda exempel, utan om ett system där vinstintresset går före vården som är omöjligt att känna tillit inför.
All sjukvård bygger på tillit. Tillit till att en annan människa bara har mitt bästa för sina ögon. Att den personen tänker använda all sin yrkesmässiga kunskap för att försöka göra mig frisk, eller lindra när det inte finns bot för min åkomma. Vi går till vården med våra sår, våra sjukdomar, våra innersta hemligheter och vill ha hjälp. Vi går dit. Vi går dit för att vi vet att i Sverige har vi bestämt att behoven ska vara i centrum. Den med störst behov ska få hjälp först. Det ska inte spela roll om du är kvinna eller man, arbetare eller kapitalägare, svart eller vit.
För att verkligen gjuta denna grund i betong så är det ju till och med så att en av de inledande paragraferna i Hälso- och sjukvårdslagen säger just det. Störst behov ska gå först. Inte ekonomi. Lönsamhet ska inte ha i vården att göra. Det är få lagparagrafer jag tycker är vackra. Men den är en av dem.
Den tilliten raseras i allt snabbare takt i och med att vinstintresse och stora kapitalintressen har släppts in i vården. Nu senast var det skandalen med Ultragyn i Stockholm. Det är berättelsen om hur aktiebolaget Praktikertjänst (en av giganterna i det privata vård-Sverige) enligt Expressens granskning har utnyttjat ersättningssystem för att skapa vinst och bonus av skattemedel och det är berättelsen om hur kvinnor har fått betala det fysiska priset för det. Hur kvinnor har blivit behandlade för mycket eller fel för att systemet gynnat stora ingrepp. Först när Expressen avslöjade vad som pågick har den borgerliga experimentverkstaden för privat vård – Stockholms läns landsting vaknat och tillsatt en stor granskning. Det var ju på tiden.
Men det finns något som gnager i denna diskussion. Och det handlar om Exemplet. Detta är inte ett enskilt exempel. Detta är helt enkelt så här det fungerar. Ända sedan vårdvalen tilläts i sjukvården, friskolereformen genomfördes och vårdval infördes i äldreomsorgen så har ”exemplen” på privata vårdgivare och företagare som utnyttjar systemet funnits. Strategierna har sett olika ut. Driva verksamhet med för lite personal, spara in på material, ta in fler och fler elever i klasserna, rikta sig till lönsamma patienter.
Så länge det är tillåtet för privata aktörer att bedriva vård och göra vinst, så kommer vården behöva ersättningssystem. Dessa system kommer alltid att gå att manipulera för att göra just vinst. Jag inledde denna debattartikel med att prata om tillit och om att våra behov av vård ska vara grunden till hur vården organiseras. Detta står i direkt motsättning till att göra vinst på människors sjukdomar och oro. Kommersialiseringen av vården slår undan fötterna på en behovsstyrd vård och har istället släppt in efterfrågan som drivkraft.
I fallet med Ultragyn är misstanken om att ersättningssystemen har styrt vården och inte kvinnornas medicinska behov uppenbar. I fallet med Ultragyn är det också så att de har återanvänt engångsmaterial och behandlat kvinnorna för mycket. Detta är oetiskt och skandalöst. Vinstintresset har inte i vården att göra. Våra behov av vård ska styra. Det vi behöver göra är att kasta ut vinstjägarna och sen fortsätta kämpa tillsammans för en jämlik och jämställd vård där alla får vård efter behov.
