Det var onsdagen den 22 november som uppropet som undertecknats av 2 290 personer med koppling till idrottsvärlden publicerades i DN. Reaktionerna var många, dels av idrottare som delade med sig av sina erfarenheter av sexuella trakasserier som tidigare skidåkaren Anja Pärson som på Instagram beskrev hur hon utsatts för ofredande och trakasserier: ”Under en tid blev det en sport bland vissa män att hetsa varandra om vem som kunde ta på mina bröst eller rumpa på dansgolvet eller i baren. Jag slutade helt att gå ut. Det blev en vardag att män tog sig friheten att pussa på mig när de ville ha en bild och när de även tog nackgreppet log jag bara för att slippa tjafs. Det händer än i dag att speciellt äldre herrar greppar tag i min nacke när de vill ta en selfie. Det går kalla kårar i hela min kropp!! NO MORE! #metoo #nomore”.
Dels har personer berättat om grova sexuella övergrepp – som friidrottaren och sprintern Moa Hjelmer som har berättat att hon våldtagits av en annan friidrottare efter Finnkampen 2011, och Sofia Billger som har berättat att hon som 14-åring våldtogs av en 26-åring på en fest i samband med ett träningsläger för kampsportare.
– Även om jag mådde jättedåligt och inte ville prata om det, så hade någon bara sagt ”fan, vad var det som hände? jag ber om ursäkt för att vi inte stoppade det”, så hade det betytt så sjukt mycket för mig där och då och det hade betytt mycket för mig i dag, sade hon i en intervju med DN där hon förklarade att tystnade från andra inom idrottsrörelsen var total.
”Helt handfallna”
Patrik Sjöberg, som själv utsattes för sexuella övergrepp av sin tränare under många år och som skrivit boken Det du inte såg, var i förra veckan kritisk mot Friidrottsförbundet:
– Man säger att man har handlingsplaner men när något sånt här händer står ni helt handfallna. Friidrottsförbundet har sagt att man inte har de här problemen. Nu har ni det, sade han i SVT:s Morgonstudion.
På måndagen berättade också en tidigare fotbollsspelare om hur hon utsatts för sexuella trakasserier av lagkamrater och att hon också våldtagits. I Kvällsposten berättar hon hur drogades och våldtogs av en äldre lagkamrat som hon litade på:
– Jag vet inte vad det var, men hon gav mig det tillsammans med en kopp te. Sen minns jag inte så mycket mer än att hon klädde av mig, att hon hade sex med mig och att jag mådde så jävla dåligt på morgonen. Jag skämdes och kände mig ännu mer värdelös än dagen innan.
Landslagsmålvakt Hedvig Lindahl fördömde under måndagen det fotbollsspelaren utsatts för och skriver på Twitter: ”Är bestört och chockad över vad spelare varit med om i Damallsvenskan. Har aldrig förut hört om något liknande. Vi som är äldre i vår sport har ett enormt ansvar att agera enligt en värdegrund där alla ska känna sig trygga! Fördömer trakasserier i all form! Bra att DU berättar!”
”Gått för långsamt”
Idrottsminister Annika Strandhäll skriver i ett pressmeddelande att hon kommer att följa upp frågan med Riksidrottsförbundet:
”Jag vet att Riksidrottsförbundet bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete och #timeout-uppropet visar på hur nödvändigt det är och att mer behöver göras. Inte minst eftersom att många idrotter fortfarande i hög utsträckning är en manlig värld, med en emellanåt skev manlighetsnorm, säger Strandhäll och fortsätter: ”I nästa möte med Riksidrottsförbundet kommer jag be dem redogöra för hur de hanterar uppgifterna och hur de tänker säkerställa att tillräckligt görs för att stoppa sexuella trakasserier inom idrotten.”
Både idrottsministern och Sofia B Karlsson deltog i Sportextra och var då överens om att det nu krävs en självrannsakan inom idrottsvärlden. Sofia B Karlsson som jobbar på Riksidrottsförbundet och Sisu idrottsutbildarna för en inkluderande idrott menar att många har ansvar för att förändra:
– Alla har ju en roll. Vi har olika delar i det. Det vi försöker göra nu är att lyfta frågorna kring hur man som tränare kan förebygga att det här förekommer.
Riksförbundets och Sisu idrottsutbildarnas generalsekreterare Stefan Bergh menar i ett pressmeddelande att arbetet för jämställdhet inom idrottsrörelsen måste skyndas på:
– Vi välkomnar den debatt som har följt efter #metoo och nu inom idrottens #timeout. De oacceptabla upplevelser som många kvinnor vittnar om visar att idrottens jämställdhetsarbete har gått för långsamt.
Maria Engelfeldt, distriktsidrottschef för Västmanlands idrottsförbund/Sisu idrottsutbildarna skriver om det stora ansvaret som ligger på idrottsrörelsen, på ledarna och på allas personliga ansvar att agera. Hon pekar också på att i våras klubbade Riksidrottsförbundet ett beslut om att deras strategiarbete fram till 2025 kommer att fokusera på jämställdhet som en av de viktigaste frågorna. Hon skriver:
”Jämställdhetsarbetet har gått alldeles för långsamt inom idrottsrörelsen och vi behöver arbeta mot den maskulinitetsnorm och machokultur som finns i många idrotter. Vi har startat ett stort arbete och det är ett arbete som ständigt måste pågå. En bildning i hur vi respekterar varandra och att vi är lika mycket värda. Det är ytterst viktigt att vi som har ledande roller inom idrottsrörelsen tar detta arbete och upprop på allvar. Att hela tiden agera när något händer, det är de små besluten och ageranden varje dag som gör att vi får en välkomnande miljö. Tack #MeToo och tack #Timeout för denna uppmärksamhet, det är precis vad vi alla behöver. Och tack för att det håller i och inte blåste över på ett par dagar – nu vill jag att du och jag tillsammans tar vårt personliga ansvar på allvar och gör skillnad. Inom idrottsrörelsen och i hela samhället.”
”Jättestort ansvar”
Två dagar efter uppropet arrangerade Idrottens hus i Umeå och Skellefteå ett frukostmöte för att diskutera #timeout och hur arbetet för förändring kan drivas vidare. ”En jämställd idrott, fri från trakasserier och övergrepp, är en förutsättning för att framtidens idrott är öppen och välkomnande för alla. Jämställdhetsarbetet har gått för långsamt inom idrottsrörelsen och vi behöver tillsammans arbeta med den maskulinitetsnorm som finns i många idrotter. Det pågår ett aktivt arbete med fokus på jämställdhet, mansnormen och en inkluderande idrott, men vi behöver göra mer. I detta arbete välkomnas alla tankar och initiativ.”, skrev de i inbjudan.
Svensk ishockey ställde sig i torsdags i förra veckan bakom uppropet. Anders Larsson, ordförande i Svenska ishockeyförbundet, sade då att han blivit illa berörd av att läsa vittnesmålen i #timeout:
– Jag tycker att det är bra att historierna kommer fram, för att de som beter sig så här har ingenting inom Svensk ishockey att göra. De bryter rakt av mot de värderingar vi agerar efter. Ishockeyn ska vara öppen för alla att delta i, och det ska vara självklart att man som aktiv eller ledare på alla nivåer ska kunna känna sig trygg i sin förening och verksamhet. Men som #metoo och #timeout så tydligt har visat behöver också vi intensifiera arbetet med våra värderingar under kommande år. För mig är det nolltolerans i de här frågorna. Total nolltolerans.
I fredags, den 24 november, meddelade AIK fotboll att de ställer sig bakom uppropet. På morgonen deltog klubbens värdegrundsansvariga, Max Bergander, i TV4:s Nyhetsmorgon:
- Jag tycker att vi har ett jättestort ansvar. Vi är en del av samhället. Det är inte så att idrottsvärlden är en egen del utan vi har ett stort ansvar i samhället. Vi måste prata om de här frågorna och vi måste göra det tydligt. Det är det som är så fantastiskt med den här metoo-rörelsen, att nu är historierna uppe. Det är inte så att vi inte har vetat om det tidigare, men nu är det väldigt svårt att ducka för att det här är ett jättestort problem i samhället. Det är väldigt svårt att säga att, nej det här har inte med det att göra. Nu är det uppe och vi ska fortsätta, sade han, rapporterar Fotbollskanalen.
