– Mina vänner sitter i förvaret. För vår del innebär det här beslutet ingenting.
Det säger Jennie Lenander som fick många telefonsamtal under måndagen med anledning av regeringens förslag om möjlighet till ny prövning för en del av de ensamkommande som sökte asyl före 24 november 2015.
Det finns de som ser regeringens förslag som en seger för alla som kämpat för att unga asylsökande, inte minst de från Afghanistan, ska få stanna i Sverige. Men för
Jennie Lenander var måndagen en dag av sorg. Hon bor utanför Helsingborg, nära förvaret i Åstorp, och lärde först känna några av de unga afghanerna som sökt asyl i Sverige i sin roll som fotbollstränare vintern 2015.
– Alla utom en av mina fotbollsspelare har blivit uppskrivna i ålder och fått sitt första avslag, berättar hon.
Lenanders engagemang för de unga växte och hon lärde känna fler av dem som under en längre tid har levt i ovisshet och under hot om att skickas till ett land som enligt FN befinner sig i fullskaligt krig, inte längre ”bara” i intern konflikt.
– Detta väljer alltså Migrationsverket och Sveriges regering att inte ta till sig. Ändå fortsätter man att skicka människor dit. De skiter i om en människa riskerar att mördas. Norge har stoppat utvisningarna. Ja, jag är upprörd, säger Jennie Lenander.
Under måndagen fick hon många samtal inifrån förvaret. ”Tror du vi klarar oss”, var en återkommande fråga, men till slut var hon tvungen att ge sitt besked: Nej.
Kriterierna för att kunna ta del av möjligheten till ny prövning som Socialdemokraterna (S) och Miljöpartiet (MP) kommit överens om är att den asylsökande väntat 15 mån eller längre på beslut, registrerats som barn vid ankomst senast 24 nov 2015, fått sin asylsökan prövad enligt den tillfälliga lagen, studerar eller har för avsikt att fortsätta studera, vilket även gäller yrkespaketet och därmed gäller den som inte kommer in på ett nationellt program. Ny asylprövning förutsätter därtill att den sökande inte begått brott och fortfarande befinner sig i Sverige.
Regeringen betonar att förslaget främst vill förhindra att ensamkommande barn som har hunnit bli myndiga under asylprocessen straffas för de långa handläggningstiderna. Frågan som Jennie Lenander ställer sig är hur många av dem som omfattas som kommer att vara kvar i landet när lagen väl träder i kraft. För om inget annat beslutas fram till dess fortsätter utvisningarna. Bland hennes vänner i förvaret kan hon därför inte se att någon omfattas.
– Om någon av dem skulle uppfylla alla de här kriterierna, så hjälper inte det. Mer än ett plan kommer att gå iväg i december, så de kommer att hinna bli utvisade. Jag har varit arg, jag har gråtit jag har mått skit hela dagen för på riktigt hoppades jag att min bästa vän skulle överleva, men nej det är kört.
Ett steg på vägen
Sanna Vestin, ordförande för Flyktinggruppernas riksråd (Farr), har inte hunnit räkna på hur många som faller utanför regeringens förslag men har svårt att tro att det i slutänden inte ska omfatta någon.
– Det bör ju inte ha varit regeringens avsikt. Eftersom man ändå skriver att det är ett bra förslag som kommer omfatta en hel del personer så måste det finnas möjlighet för ungdomarna att stanna i Sverige.
– För att lagen ska bli meningsfull krävs att de inte måste gömma sig undan verkställighet fram tills dess de kan få det här prövat. De skulle behöva ett moratorium och kunna återgå i mottagningen. De som har fått avslag i dag är utanför systemet. De är papperslösa och kan verkställas om polisen hittar dem och då hjälper ju inga lagar.
De som säkerligen inte omfattas är alla som skrivits upp i ålder och redan utvisats eller väntat mindre än 15 månader på att få sin asyl prövad eller ansökte den 25 november och senare.
– Farr välkomnar självklart möjligheterna som öppnas för en del av de ungdomar som misshandlats i asylprocessen. De får en möjlighet till trygghet även om otryggheten fortsätter att dominera deras tillvaro, säger Sanna Vestin.
Hon konstaterar att det inte bara är Farr som undrar över risken att flera av dem som nu uppfyller kriterierna hinner utvisas.
– Frivilligorganisationerna kommer ta upp det här. Det är till oss de papperslösa ungdomarna kommer.
Fatemeh Khavari, talesperson för Ung i Sverige, kommenterade regeringens besked vid en presskonferens utanför riksdagen:
– Hur kan asylrätt var ett lotteri? Hur kan ungdomarnas liv handla om en slump i handläggningen? Detta är ett steg på vägen. Vi har kämpat tillsammans och tagit många steg. Detta är ett till.
Tillfällig lag fortsätter gälla
Lagförslaget ska nu förhandlas med de borgerliga partierna och klubbas i riksdagen, och regeringens ambition är att den nya lagen ska träda i kraft innan sommaren 2018. Miljöpartiet skriver på sin hemsida att:
”Lagen ska tas fram skyndsamt. Migrationsverkets prövningar fortsätter tills den nya lagen träder i kraft, men ytterst få tvångsavvisningar verkställs i praktiken till Afghanistan.”
Utöver det som rör ensamkommande föreslår regeringen att EBO, lagen som reglerar asylsökandes boende, rivs upp och reformeras, samt att den tillfälliga asyllagen i övrigt fortsätter gälla. Detta utan den utvärdering som tidigare hade utlovats, betonar Vänsterpartiet (V), som stått utanför förhandlingarna om den tillfälliga asyllagen. V ser liksom frivilligorganisationerna med oro på vad som ska hända med de unga ensamkommande för vilka en dörr nu öppnas på glänt, i väntan på att en ny lag ska träda i kraft.
– Vänsterpartiet hade hellre sett amnesti och permanenta uppehållstillstånd. Det är fortfarande den bästa och mest heltäckande lösningen för att garantera de unga skydd och en framtid i trygghet. Lösningen som regeringen föreslår bygger på att vidga gymnasielagen – som är erkänt snårig. När den kom till hade många stora förhoppningar som sedan inte infriades eftersom väldigt få fick möjlighet att stanna på det sättet. Samma sak riskerar att ske nu. Men Vänsterpartiet diskuterar gärna alla förslag som kan leda till att flera ensamkommande kan få stanna, säger Christina Höj Larsen, flyktingpolitisk talesperson.
Borgerlig opinion avgör
MP, som drev igenom avstämningen efter två år, hade velat se den tillfälliga lagen rivas upp. I förhandlingarna med de borgerliga partierna hoppas nu migrationspolitiska talespersonen Maria Ferm kunna förändra delar av den.
”MP vill göra förändringar, t.ex. att redan nu återinföra full rätt till familjeåterförening, vilket vi kommer driva i samtal m de borgerliga”, skrev hon på Twitter.
Även internt inom S finns de som velat gå längre vad gäller asylrätten.
– Vi tycker egentligen inte att någon ska utvisas till Afghanistan, givet säkerhetsläget. Vi skulle gärna ha kommit längre i denna fråga redan nu, men det är ändå glädjande att partiledningen har lyssnat in argument från de många som protesterat mot utvisningarna, säger Ulf Bjereld, ordförande i Socialdemokrater för tro och solidaritet.
Feministiskt initiativ välkomnar beskedet, men kallar det otillräckligt och senfärdigt, med tanke på det lidande osäkerheten orsakat och som fortsätter så länge det endast är tillfälliga uppehållstillstånd som ges:
”Nu hoppas vi att riksdagen stöttar detta förslag så att beslutet träder i kraft utan fördröjning och utan ytterligare lidande. Vi hoppas också att detta bara är det första steget tillbaka till en mer human asylpolitik i Sverige.”
Feministiskt perspektiv frågade Sanna Vestin vad som krävs för att riksdagen ska gå längre än vad regeringen föreslår.
– Om det här beslutet har hängt på påverkan av S och i viss mån MP, hur viktigt deras medlemmar tycker det här är, hänger utgången fortsättingsvis på opinionen inom de borgerliga partierna.