På måndagen presenterade regeringens särskilda utredare Ulrika Westerlund förslag på hur transpersoners levnadsvillkor och ställning kan stärkas. Förslagen handlar bland annat om att korta köer till könsbekräftande vård och hur bemötandet kan förbättras. Berättelser och rapporter visar att mycket återstår att göra för respekten för transpersoners rättigheter.
Det var en gedigen lunta som Ulrika Westerlund överlämnade till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Uppdraget har varit omfattande, och flera av förslagen tar sikte på att bättre samordna och strukturera arbetet för att stärka rättigheterna för homo- och bisexuella samt trans-, queer- och intersexpersoner.
– Jag vill låsa in mig och läsa och ta del av alla förslagen. Det var en stor sak för mig och mina medarbetare att få till den här utredningen, därför att vi vet att vi behöver väldigt många förslag på vad vi kan göra mer, och nu har vi fått det, säger Bah Kuhnke i en livesänd intervju med Feministiskt perspektiv efter att ha lyssnat på Westerlunds presentation.
Ulrika Westerlund berättar att utredningen försökt belysa de områden som uppdraget har omfattat bland annat genom resultaten av en nyligen presenterad enkätstudie, som genomfördes av Transgender Europe (TGEU). Enligt rapporten mår transpersoner sämre och har sämre tillgång till transvänlig vård i Sverige jämfört med övriga länder i studien: Spanien, Serbien, Polen och Georgien. Utredningen har också samlat in berättelser via en webbsida.
– Vi har förhoppningar om att det ska vara belysande och klargörande. För många som inte som kanske inte är så insatta tidigare i transpersoners situation tror vi att mängden erfarenheter kan vara till hjälp. Det är något vi har fått höra i kontakt med myndigheter och andra aktörer att de säger att många inte riktigt förstår vad som är problemet, och det uttrycks ju aldrig så bra som när folk får tala själva, så vi har varit generösa med citaten. Det är bland annat därför den är så tjock.
Bland utredningsförslagen finns många åtgärder som tar sikte på att komma åt problematik med dåligt bemötande. Andra förslag avser att minska kötiderina till den könsbekräftande vården, samt göra vården mer jämlik och mer lik över landet.
Den nya könstillhörighetslagen skulle hjälpa i många avseenden, varför kommer den inte till stånd?
– Det måste regeringskansliet svara på. Jag har ingen annan information än vad ni andra lyckats räkna ut, men det ser ut som de inte kommer hinna lägga fram en proposition som plockar upp förslaget som kom redan 2014 om att separera ändring av juridiskt kön och eventuella regleringar av vissa vårdinsatser. Samtidigt verkar det finnas starkt stöd för det bland de politiska partierna så det handlar troligen om prioriteringar.
– Något som återkommer i berättelserna från transpersoner och vårdpersonal inom den könsbekräftande vården är att nuvarande system tar tid från annat. Läkares tid är knapp och det är onödigt att de sitter och gör saker som de själva tycker är onödiga för att tillfredsställa ett system som ska komma lite längre fram, för att inte förstöra för sina patienters möjligheter att ändra juridiskt kön om det är det man vill, så det här borde vara separerat.
HBT-sossar, en sammanslutning av hbt-föreningar inom socialdemokratin, välkomnar utredningen.
– Nu går det inte längre att hävda att det saknas kunskap om hur verkligheten ser ut för transpersoner. Därför krävs det att regeringen nu genomför de förändringar som leder till att underlätta för en grupp i samhället som fått stå tillbaka så länge. Problemen blir extra tydliga då vi ser på de lagar som reglerar vård och behandling. I den frågan krävs att regeringen agerar med kraft, säger ordförande Sören Juvas.
Se hela intervjun med Alice Bah Kuhnke och Ulrika Westerlund, samt kommentarer från RFSL Ungdoms ordförande Frank Berglund:
