Utrikesfödda slår i ett glastak i kommunpolitiken, visar forskning från Stockholms universitet. Forskningen bygger på data från kommunalval från 1991 till 2014. Skillnaden går inte att förklara med utbildning, ålder, kön eller inkomst. Fler väljs in från vänster- än från högerblocken.

– För utrikesfödda är det relativt enkelt att komma in i politiken på de lägre positionerna där man har lägre inflytande, men det är betydligt mindre sannolikt att man tilldelas ett förtroendeuppdrag där man har mer inflytande, som till exempel nämndordförande eller kommunordförande, säger statsvetaren Johanna Rickne, vid Stockholms universitet till Sveriges radio.

Människor som är födda i Sverige med en eller två utländska föräldrar har lyckats bättre att nå positioner som exempelvis ordförandeposter, men är ändå underrepresenterade relativt politiker med två svenskfödda föräldrar.

Utrikesfödda politiker kan ha en bättre inblick i vad som behövs för att exempelvis förbättra integrationen på arbetsmarknaden. Därför är det ett problem att utrikesfödda är underrepresenterade i beslutsfattande positioner i politiken, menar Johanna Rickne.