Alla kvinnor som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, oberoende av födelseland, är underrepresenterade när det gäller arbete med stöd och nystartsjobb. Men det var först när skillnaderna mellan utrikesfödda kvinnor och män uppmärksammades som regeringen uppdrog åt Arbetsförmedlingen att agera. Att kvinnor missgynnas beror på könsstereotypa föreställningar hos de anställda, och nu ska kunskapen om könsnormer och jämställdhet spridas.
Det är i den handlingsplan som Arbetsförmedlingen, på uppdrag av regeringen, tagit fram, för att få fler utrikesfödda kvinnor sysselsatta i arbete eller studier, som det tydligt framkommer att alla kvinnor, oavsett födelseland, missgynnas av Arbetsförmedlingen.
– Att det inte är jämställt har konstaterats flera gånger tidigare, men det har inte hänt tillräckligt mycket, säger Jennie K Larsson, som skrivit handlingsplanen.
Ali Esbati, arbetsmarknadspolitisk talesperson (V), tycker att en handlingsplan är en bra start.
– Vi har påpekat att det finns problem med systematiken, att vissa tjänster oftare erbjuds män, flera gånger under de senaste åren.
Annelie Nordström, arbetsmarknadspolitisk talesperson (Fi), menar att det dags att ledningen tar tag i de undermedvetna strukturer som nu synliggjorts.
– Som säger att satsa på männen som försörjare, för kvinnor är ju inte bara underrepresenterade när det gäller åtgärder, de får också billigare åtgärder.
Könsstereotypa föreställningar
Enligt Arbetsförmedlingens handlingsplan är orsakerna till ojämställdheten flera, men i topp ligger just könsstereotypa föreställningar hos anställda på Arbetsförmedlingen, varpå en av insatserna i handlingsplanen är ökad kunskap och medvetenhet.
– Studier visar att män får mer tid med arbetsförmedlaren, men även att män kräver mer, tar mer initiativ, och precis som på andra ställen finns en viss kultur, den som skriker högst får mest, säger Jennie K Larsson.
På motsvarande sätt hänvisas kvinnor mer sällan till utbildningar, och söker mer sällan själva till olika insatser.
– Uppenbarligen får inte kvinnor och män samma frågor, så inom etableringsuppdraget har i år ett systematiskt arbetssätt införts, för att säkerställa att alla får samma frågor, säger Jennie K Larsson.
Brist på information
När det gäller utrikesfödda kvinnor vill Annelie Nordström se en riktad informationsinsats.
– Många kvinnor kommer från länder med lägre förvärvsfrekvens för kvinnor än i Sverige, och med sambeskattning, de är inte vana vid att ställa krav på (arbetsmarknads)insatser och de saknar information om hur arbetsmarknaden ser ut. Det behövs ett särskilt program för kvinnor.
Arbetsförmedlingen kommer även att filma anställda för att se hur de bemöter arbetssökande beroende på kön och etnicitet, tillsammans med de anställda ska filmerna sedan användas för att öka kunskapen om bemötande.
– Det är ju ingen medveten diskriminering utan det handlar om att se vad som sker, säger Jennie K Larsson.
Även den könsuppdelade arbetsmarknaden anges som en orsak till skillnaderna i stöd till kvinnor respektive män. I handlingsplanen konstateras att det är brist på insatser som matchar kvinnors erfarenheter och kompetenser. Snabbspår via arbetsmarknadsanpassade utbildningar och validering av tidigare erfarenheter och kunskap ges inte på samma sätt inom de kvinnodominerade yrkena som inom de mansdominerade.
Köns- och familjenormer
I handlingsplanen tas även köns- och familjenormer i kombination med föräldraskap, upp som en orsak till kvinnors begränsade möjligheter på arbetsmarknaden. Det konstateras att trots att området ligger utanför Arbetsförmedlingens uppdrag har det stor betydelse för deras arbete. Kvinnors uttag av föräldraledighet samt tillgång till förskola påverkar i hög grad deras möjligheter att kunna studera, delta i Arbetsförmedlingens aktiviteter och arbeta.
Rossana Dinamarca, feministisk talesperson (V) konstaterar att det inte är några nyheter, och hoppas att den pågående föräldraförsäkringsutredningen ska bidra till förändring.
– Vi vet att kvinnor har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden, de får sämre pension, de är sjuka oftare, och i längre perioder än män, för att de tar större ansvar för hem och barn. Allt indikerar att vi måste göra något åt föräldraförsäkringen, det är dags att ta nästa steg, dags att individualisera.
Tillgången till omsorg brister
Annelie Nordström, arbetsmarknadspolitisk talesperson (FI), menar att även nedmonteringen av det svenska välfärdssystemet bidragit negativt till kvinnors möjligheter att arbeta.
– Vi har fler äldre men färre äldreomsorgsinsatser, 2014 visade siffror från Socialstyrelsen att 140 000 personer, de flesta kvinnor, gått ner i arbetstid eller helt slutat förvärvsarbeta för att ta hand om anhöriga.
Även tillgången till förskola, och då framför allt på kvälls- och nattetid, lyfter Annelie Nordström som ett problem.
– Kvinnor erbjuds jobb som är 24/7, men får de ingen barnomsorg, kan de inte kan ta de jobb de erbjuds. De försöker pussla med släkt och vänner, kommer de från ett annat land har de mindre kontaktnät och ännu sämre möjligheter att få ihop det. De blir både fattiga och anklagade för att inte vilja jobba.
Handlingsplanen har tagits fram i samråd med lokala och regionala representanter från Arbetsförmedlingen och ska omsättas i verkligheten omgående. Redan i slutet av detta år ska resultaten återkopplas till regeringen.
– När myndigheten börjar göra jämställdhetsanalyser på alla insatser kommer det förhoppningsvis kunna göra skillnad relativt snabbt då kvinnor och män får lika tillgång till insatser, säger Jennie K Larsson.
