Den nuvarande norska högerregeringen under Erna Solberg (Høyre, H) och Siv Jensen (Fremskrittspartiet, FrP) har länge sett ut att vara på väg att förlora makten vid valet den 11 september, men den senaste tiden har Arbeiderpartiet dykt i opinionen, och landar på 26,1 procent i den senaste mätningen. För ungefär ett år sedan var de nästan uppe i 40 procent.

Samtidigt ser det borgerliga partiet Venstre ut att vara på väg över 4-procentsspärren, och mittenpartiet Senterpartiet har stigit och ligger nu över 10 procent, vilket är en fördubbling från en tidigare stabil nivå på dryga 5 procent. En viktig förklaring är att de senaste årens centraliseringar av samhällsfunktioner som polis och sjukvård har lett till ilska på landsbygden.

Det radikala vänsterpartiet Rødt ligger närmare 3 procent än 4 procent, men en del bedömare tror att partiet har en chans komma över spärren. Därmed ser valet ut att kunna bli en rysare, med bara ett fåtal platser i parlamentet som skiljer blocken åt.

Första nationella valrörelsen för FI i Norge

Norska Feministiskt initiativ grundades 2015 och genomför sin första valrörelse. Bland de viktigaste frågorna är mäns våld mot kvinnor, och rättssäkerheten för våldsutsatta och trakasserade kvinnor.

– I Norge har en av tio kvinnor utsatts för våldtäkt. Bara en av tio anmälningar leder till en fällande dom. Våldtäktslagstiftningen i Norge är svagare än i Sverige. Vi vill ha en samtyckesbaserad våldtäktslag, säger Cathrine Linn Kristiansen, som är partiets första kandidat i Oslo.

Den norska valrörelsen har i stort utvecklat sig till ett klassiskt höger- mot vänsterval, om traditionella frågor som jobb, skola och välfärd. De sjunkande oljepriserna har lett till stigande arbetslöshet och för arbetslöshetstalen är på ungefär 4,5 procent. De borgerliga vill öppna nya oljekällor, medan vänstern och de gröna håller emot.

Men liksom i Sverige har debatten i Norge också handlat mycket om nationalistisk retorik och migration, och högerpopulistiska Fremskrittspartiet vill skärpa reglerna för familjeåterförening och strama åt immigrationen ytterligare. Men det har inte blivit den valvinnare partiet hoppats på och de har inte lyft i opinionen.

Samtidigt vill Feministiskt initiativ öppna gränserna för fler flyktingar, och verka för fler lagliga vägar in i Europa, bland annat genom möjlighet att söka humanitärt visum i hemlandet.

– Fi vill öppna gränserna for människor som flyr från krig, miljökatastrofer och fattigdom. Vi vill att det ska vara möjligt att söka humanitärt visum i hemlandet för att undvika att människor tar den farliga resan över Medelhavet. Vi vill prioritera kvinnor eftersom de ofta är de som blir kvar, vi måste ta in många flera kvinnliga kvotflyktingar, säger Cathrine Linn Kristiansen.

I Norge hålls inte kommun- och fylketingsvalen samtidigt med det nationella valet. Cathrine Linn Kristiansen är hoppfull inför lokalvalen 2019.

– Nu hoppas vi på att växa som parti och satsar hårt på att komma in i Oslo och andra kommuner vid nästa lokalval om två år.

Populistiska utspel

Invandrings- och integrationsminister Sylvi Listhaug (FrP) kom nyligen till Sverige för att göra ett besök i Rinkeby. Hon skulle också ha träffat sin svenska kollega, nytillträdda integrationsministern Heléne Fritzon, men Fritzon ställde med kort varsel in mötet med motiveringen att Listhaug sprider en missvisande bild av Sverige och den svenska integrationen. Listhaug har på hemmaplan pratat bland annat om ”det svenska tillståndet”, med sextio så kallade ”no go-zoner” och pekat ut Rinkeby som ett skräckexempel på misslyckad integration.

Även Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S)kritiserar den norska ministerns besök.

”Sylvi Listhaug, valde att använda vår gästfrihet till att göra populistiska och osanna poänger i den norska valrörelsen. Det gör mig både besviken och arg och jag tycker Sylvi Listhaug är skyldig stockholmarna en ursäkt”, skriver Wanngård i ett uttalande med anledning av besöket.