På tisdagen lämnade regeringen sin ekonomiska vårproposition samt förslaget till vårändringsbudget 2017 till riksdagen. Båda bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Finansdepartementets senaste prognos för den ekonomiska utvecklingen i Sverige är mycket positiv. Sveriges ekonomi är stark, sysselsättningen är den högsta sedan början av nittiotalet och arbetslösheten sjunker (från 6,6 procent första halvåret 2017 till 6,4 procent samma period 2018). De offentliga finanserna väntas visa ett överskott mellan 2015 och 2018.

BNP-tillväxten i år beräknas bli 2,6 procent. Prognosen för nästa år är 2,1 procent och 2,0 procent 2019.

En nöjd finansminister Magdalena Andersson på Rosenbad drar slutsatsen att ”den svenska modellen kan fortsätta leverera.” Samhällsbyggandet ska fortsätta och regeringen är fast besluten om detta, sade finansministern.

Budgeten får väntad kritik från allianspartierna, som inte drar samma positiva slutsatser.
Ulf Kristoffersson (M) menar enligt Sveriges radio att regeringens bedömning av den goda ekonomin är felaktig.

– Det är inte regeringens strama, aktiva finanspolitik som lett till bättre finanser utan att vi gått från lågkonjunktur till högkonjunktur. Om vi skulle få en ny kris, så skulle vi ha dramatiska underskott framför oss. Det krävs bättre sparande under högkonjunktur.

Vårpropositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken inför budgetpropositionen för 2018. I vårändringsbudgeten för 2017 gör regeringen ändringar i den statsbudget som riksdagen beslutade om i december. Bland annat lades följande förslag på totalt drygt tre miljarder kronor, med motiveringen att åtgärderna ska stärka tryggheten, välfärden och klimatet.

• Förstärkning av polismyndigheten

• Förstärkning av totalförsvaret

• Förstärkning av klimatklivet

• Ökade medel till förlossningsvården och kvinnors hälsa

• Ökade medel till skolor med låg andel behöriga till nationella program

• Förstärkning av gymnasieskolans introduktionsprogram

• Utökad satsning på barn och ungas psykiska hälsa

• Förstärkning av den sociala barn- och ungdomsvården

Vänsterpartiets bidrag

Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson (V), redogjorde på tisdagen för partiets avtryck i vårändringsbudgeten 2018. Fokus för partiet har varit välfärd och ökad jämlikhet genom satsningar på förlossningsvården, höjd kvalitet på introduktionsprogrammen, socialtjänsten, BUP och sommarjobb för unga. Vänsterpartiet har också drivit på för en förstärkning av biståndet till Burkina Faso.

Vänsterpartiet och regeringen är enligt Ulla Andersson överens om satsningar i syfte att stärka svensk välfärd bland annat genom ytterligare resurser till sjukvården samt investeringar i bostäder, service och social infrastruktur.

Vänsterpartiets skrivningar i vårpropositionen gäller en starkare välfärd, trygga jobb, en rättvis arbetsmarknad, att motverka skatteflykt och bidragsbrott, att göra en översyn av modellen för avräkningar av biståndet, LSS och assistansersättningen, och arbetskläder i vård och omsorg.

När det gäller arbetsmarknaden tog Ulla Andersson upp fenomenet ”hyvling” där arbetsgivare vid eget behov minskar arbetstiden för de anställda som ofta är kvinnor och ensamma familjeförsörjare. Partierna har kommit överens om att arbeta vidare för att se hur de kan stärka skyddet av arbetstagarnas timmar, så att hyvling kan motverkas.

Budgeten väckte blandade reaktioner

Sveriges kvinnolobby riktar kritik mot regeringens vårbudget. De menar at de nya satsningarna på trygghet och säkerhet saknar ett jämställdhetsperspektiv och det finns inga insatser för att stärka nyanlända och utrikesfödda kvinnors etablering.

– Regeringen fortsätter satsa på snabbspår och subventionerade anställningar i branscher där flest män jobbar som teknik, bygg och gröna näringar. När ekonomin går starkt finns alla möjligheter att även prioritera fler jobb och etableringsåtgärder inom kvinnodominerade sektorer, till exempel vård och omsorg, så att nyanlända kvinnor får samma chans att komma i arbete och bli ekonomiskt självständiga. Om alla kvinnor fick vara med och bidra skulle det gå ännu bättre för Sverige, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges kvinnolobby.

Kvinnolobbyn välkomnar samtidigt de 500 miljoner kronor som satsats extra för att åtgärda akuta brister inom förlossningsvården, men efterlyser också tydliga krav på återrapportering och en långsiktig plan för att stärka kvinnors reproduktiva hälsa och rättigheter. Annars riskerar satsningen att bara bli en symbolåtgärd.

Vårbudgeten får också kritik från en rad fackförbund, enligt Dagens industri. Saco kritiserar den sänkta brytpunkten för statlig inkomstskatt, som nu utvidgas till att omfatta alla som tjänar över 38 000 kronor per månad, och Unionen anser att jobb blir hotade av den aviserade flygskatten.

Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz säger till Sveriges radio att:

– Det man gör i den här budgeten fokuserar inte i någon högre grad på den integrationsutmaning vi har för att få alla de nyanlända och de som är utrikes födda i jobb.

Bris välkomnar jämlikhetspengen till skolorna och förstärkningen av BUP och socialtjänsten, men saknar insatser för att förbättra tillvaron och hälsan för barn som flytt till Sverige. Inför genomförandet av Barnkonventionen, som beräknas bli lag 2018, hade Bris förväntat sig konkreta satsningar på barnrätt.

På klimat- och miljöområdet menar både Naturskyddsföreningen och Greenpeace att de uttalade ambitionerna inte motsvaras av nödvändiga budgetsatsningar. Utöver en halv miljard till det så kallade Klimatklivet lämnas mycket övrigt att önska enligt organisationerna.

– Det finns en skillnad mellan vad regeringen säger och vad regeringen gör budgetmässigt i förhållande till riksdagens miljömål. Naturskyddsföreningen efterlyser en ökning av anslagen till miljö- och naturvård med minst 500 miljoner kronor, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

– Klimatsatsningarna är välkomna, men inte tillräckliga. För att Sverige ska klara Parisavtalet behöver de inhemska utsläppen minska med motsvarande 25 stycken ”klimatklivet”. Sverige måste ta enormt mycket större språng, säger Frode Pleym, Sverigechef för Greenpeace.

Lexén konstaterar att svenskarnas klimatpåverkan inte alls minskar, tvärtemot den allmänna uppfattningen. Enligt Pleym har Sveriges klimatpåverkan inte minskat sedan 1993. Att det nu finns en miljöbilaga som lyfter fram det sanna svenska klimatavtrycket i form av konsumtionsbaserade utsläpp är inte en dag för tidigt, menar han.

– Jag hoppas att dessa krassa siffror kan sporra framtida regeringar att förbättra och synliggöra miljöarbetet. Satsningar på klimat och biologisk mångfald är investeringar som sparar pengar för samhället och de bör därför inte ses som kostnader.

Fi vill se mer skattepolitik

Feministiskt initiativ (Fi) välkomnar andan i budgetförslagen, men riktar kritik mot att inte mer görs åt de ökade inkomstklyftorna. Martin Jordö, ekonomisk-politisk talesperson, anser att mer kunde gjorts inom skattepolitiken.

– Jobbskatteavdragen, som skapar stora skatteklyftor till pensionärer, sjuka och arbetslösa, kvarstår. Inte heller vågar regeringen ta tag i frågan om att fasa ut ränteavdragen, trots att internationella institutioner om och om igen varnar Sverige för att detta avdrag skapar en ohållbar prisbubbla på bostadsmarknaden som när som helst kan spricka. Vi vill påbörja en utfasning av jobbskatteavdragen för de med inkomster över 30 000 kronor i månaden samt fasa ut ränteavdragen, säger han.

Fi framhåller också att det som presenteras som ökat internationellt bistånd med 1,3 miljarder kronor i själva verket är en minskning av den så kallade ”avräkningen”, alltså pengar som tas från biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagande i Sverige. Fi vill stoppa avräkningen och återgå till enprocentsmålet för det svenska biståndet.

De stora satsningarna på militär går på tvärs mot vad Fi vill göra: Styra om en del av försvarsbudgeten till moderna säkerhetsutmaningar och konfliktförebyggande arbete.