Den sjätte september firas releasen för boken Lösa förbindelser – Om kampen för fasta förhållanden i handeln. Feministiskt perspektiv har pratat med bokens redaktör Jenny Wrangborg om osäkra villkor i arbetslivet och facklig kamp mot alla odds.
Boken Lösa förbindelser följer människor som jobbar i affär och på lager, där många unga börjar sitt arbetsliv. Det är en bok om arbete och facklig kamp, och bokens redaktör, poeten och kallskänkan Jenny Wrangborg, har själv erfarenhet av att jobba i butik.
– Jag började jobba som inhyrd i ett butikskök för ett par år sedan och blev medlem i Handels. Trots att butiks- och lagerarbeten är en annan bransch än restaurangbranschen där jag jobbat tidigare så brottas man med samma problem; precisionsbemanning, osäkra anställningar och dålig arbetsmiljö. Och de fackliga lösningarna är i grunden de samma; vi måste organisera oss, berättar Wrangborg.
– Det är så ofta man tilltalas som kund i det här samhället, men med den här antologin hoppas jag att man får en inblick i hur det är för de som ser till att butikerna ens kan hålla öppet.
Hur har du tänkt kring vilka som medverkar i boken? Vad är det för typ av bidrag som antologin innehåller?
– Jag ville ha en bredd av ämnen och erfarenheter för att berätta historien om vad som hänt på arbetsmarknaden de senaste åren och varför, säger Wrangborg. Det är dels handelsanställdas egna berättelser och dels några av Sveriges bästa fackförenings- och kulturjournalister som intervjuat anställda om till exempel vad det innebär att vara bemanningsanställd, om att jobba tills kroppen går sönder och om hur man kan organisera sig för att förändra sin arbetsplats.
Påverkar de ”lösa förbindelserna” personer även utanför jobbet och på vilket sätt?
– Absolut. Mår vi dåligt på jobbet så kan vi tyvärr inte bara stämpla ut från den känslan när vi byter om och går hem. Psykisk ohälsa är i dag den näst vanligaste sjukskrivningsorsaken bland de som jobbar på lager, och den stress och de sjukskrivningar som kommer i spåren av precisionsbemanningen och de osäkra anställningarna drabbar främst kvinnor. Till exempel visar de höga sjukskrivningstalen på grund av stressrelaterad ohälsa bland kvinnor att frågan om den psykosociala arbetsmiljön är en viktig jämställdhetsfråga. Och det boken bland annat också visar är att otryggheten smittar. Anställningsotrygghet drabbar alla, även de med fasta anställningar. Otryggheten är inte bara individuell, utan kollektiv.
Berätta om texten du har skrivit?
– Jag har skrivit om övervakning i arbetslivet. Om extremt omfattande sekretessavtal, mystery shoppers, GPS-övervakning och hemgångskontroller. Det är en skrämmande utveckling där man nu på många lager har övervakningssystem som registrerar de anställdas minsta rörelse över arbetsgolven. Varje minut mäts och registreras i 180-sekunders sekvenser. Har du inte gjort färdigt någon process på tre minuter så registreras du som inaktiv. Går du på toa i över tre minuter registreras du som inaktiv. Tar du av dig lurarna och pratar med en arbetskamrat och inte hinner fram till nästa vara inom 180 sekunder så registreras du som inaktiv. Det räcker alltså inte att jobba fort och plocka ackordsminuter, utan du måste också jobba precis hela tiden och hålla processen igång. Plocka en vara, göra färdigt en pall. Sen blir man inkallad till chefen varje vecka och får prata om sin produktivitet och tvingas att förklara de röda siffrorna. Texten kretsar kring detta och vad övervakningen egentligen fyller för funktion.
Vilka möjligheter finns det till motstånd inom ramen för osäkra arbetsvillkor?
– Många! Med facklig kamp kommer erfarenheterna av att man tillsammans faktiskt kan förbättra sina arbetsvillkor och då är man också beredd att ta de risker som kommer med det. Och det finns strategier för att skydda varandra, vår styrka och skydd ligger i att vi är många.
