På en konferens i Minsk presenterade Medieinstitutet Fojo en ny rapport om journalistikens villkor i Vitryssland/Belarus ur ett genusperspektiv. Tillsammans med lokala partners diskuterade Fojo hur olika yrkeskategorier benämns, deras roll för kvinnans ställning i samhället och hur patriarkala strukturer påverkar journalistiken. Feministiskt perspektiv intervjuade Agneta Söderberg Jacobson som är ansvarig för rapporten.
Rapporten Gender in the Belarusian Media Landscape, belyser och granskar genusfrågor och medier i ett land där 70 procent av de som jobbar inom medierna är kvinnor. Enligt Global Media Monitoring Project (GMMP) står kvinnor bakom 74 procent av all journalistisk produktion i Vitryssland/Belarus. Men trots kvinnors dominans i branschen visar rapporten att de flesta chefer är män, och att sexuella trakasserier förekommer och sällan rapporteras. Dessutom, fastän könsdiskriminering är förbjudet i landet förekommer diskriminering mot arbetssökande kvinnor med barn.
Agneta Söderberg Jacobson, är programansvarig för Belarus och Burma/Myanmar inom Fojo och står bakom rapporten som presenterades på konferensen i Minsk på onsdag 30 mars.
– Syftet med konferensen var att presentera rapporten och diskutera innehållet. Intresset var större än förväntat och det blev en livlig debatt, bland annat om feminiseringen av journalistyrket. I dag består mer än 70 procent av kåren av kvinnor. Fortsätter den utvecklingen så är branschen snart helt kvinnodominerad. På chefsnivå ser det dock helt annorlunda ut, där dominerar männen.
Varför valde ni att granska just Belarus?
– Vi har jobbat i Belarus i tjugo år. Intresset har varit svalt från våra partners att jobba med genusfrågor, men för några år sedan lossnade det. Vi började arbeta med Institute of journalism (vid det statliga universitetet i Minsk) kring frågor om jämställdhet och media. Intresset var stort bland studenterna, och lärarna tog till sig ämnet, och successivt har gender förts in i kursplanerna. I samband med detta insåg vi hur lite information som finns inom detta område och beslutade att göra en studie i ämnet.
Löner och anställning
Rapporten baseras på intervjuer med 129 journalister varav 70 procent kvinnor. Gruppen fick frågor gällande kvinnors representation inom medierna, utbildning och yrke, medierepresentation för olika kön samt svårigheterna att kombinera familje- och arbetslivet.
– Journaliststudenter berättade på konferensen i dag att universitetslärarna favoriserar manliga studenter och till och med säger till kvinnliga studenter att studierna kan ju inte vara så viktiga för dem då de snart ska skaffa familj och barn, berättar Agneta Söderberg Jacobson.
Enligt Fojo-rapporten är 79 procent av reportrarna kvinnor. 63 procent av kvinnorna inom yrket har en heltidsanställning eller ett anställningskontrakt, jämfört med 43 procent av männen, visar rapporten. Detta för att 49 procent av männen inom yrket arbetar som frilansare, tre gånger fler än kvinnorna. Lika många män som kvinnor i Fojos undersökning har sagt att deras löner ligger kring 300 US dollar, motsvarande ungefär 2 700 kronor, vilket är en genomsnittlig journalistlön. Över huvud taget är lönerna på de statliga medierna högre än för dem som arbetar för oberoende media, där flest kvinnor är anställda. Agneta Söderberg Jacobson kommenterar:
– Den långtgående feminiseringen av yrket är intressant. Låga löner, hårt jobb och låg status gör att journalistik har blivit ett jobb för kvinnor. Samtidigt verkar det påverka innehållet i liten grad. Könsstereotyperna i belarusiska medier är starka. Kvinnor förmedlar dessa i – nästan – lika hög grad som män. Det finns också mycket fördomar kring kvinnor och ledarskap. Kvinnor anses vara sämre utrustade för att bli chefer, en åsikt som framförs av både kvinnor och män. Kvinnor har generellt svårt att förena en karriär i media med ledarskap. Ansvaret för hem och familj gör att de inte kan satsa på arbetet på det sättet.
Sexuella trakasserier
Hälften av de intervjuade i utredningen säger att de har mött trakasserier och hot i sina arbeten.
22 procent av de intervjuade kvinnorna uppger att de har utsatts för sexuella trakasserier. 20 procent av kvinnorna och 15 procent av männen säger sig ha bevittnat sexuella trakasserier på sina arbetsplatser.