Enligt Mångfaldsbarometern minskade andelen svenskar med positiva attityder mot etnisk mångfald och invandring från 77 procent 2014 till 55 procent år 2016. Undersökningen leds av Fereshteh Ahmadi vid Högskolan i Gävle, som har analyserat siffrorna tillsammans med Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola, Nader Ahmadi, Högskolan i Gävle och Irving Palm, Uppsala universitet.

Enligt Darvishpour beror attitydförändringen på flera faktorer. Bland annat lyfts den hårdnade politiska diskursen i samband med flyktingströmmen 2015 fram.

– Politiska partier har efter flyktingströmmen 2015 pratat om att vi har för mycket flyktingar i Sverige och det skapade en panikkänsla och en uppfattning om att invandringen bör stoppas, säger Mehrdad Darvishpour, i en intervju på Mälardalens högskolas hemsida.

De mer negativa attityderna finns främst bland lågutbildade, äldre, män samt individer i mindre städer, vilket enligt forskarna kan förklaras med kontaktteori. Teorin innebär att ju mindre kontakt det är mellan grupper, desto större är risken för negativa attityder mellan grupperna.

– Vissa forskare anser att den ökade mängden, och storleken på invandringen, under 2015 är en viktig orsak till de ökade negativa attityderna mot invandring och mångfald. Men annan forskning uppmärksammar att invandring under vissa förutsättningar även kan motverka negativa attityder, konstaterar Darvishpour.

– Media har också förstärkt denna bild genom att beskriva invandringen som ett problem, något som hotar samhällsordningen och välfärdssystemet.