Startsida - Nyheter

Anna Lindh-priset till kurdiska feministen Eren Keskin

Feministen, advokaten och människorättskämpen Eren Keskin tilldelas i dag 19 juni, Anna Lindh-priset i Stockholm. Keskin har stöttat våldsutsatta kvinnor, hbtq-personer och syriska skyddsbehövande i Turkiet. Men hon får inte lämna Turkiet för att ta emot priset. Det turkiska rättsväsendet har väckt flera åtal mot henne och beslagtagit hennes pass.

Eren Keskin, som grundat en rättshjälporganisation med fokus på att hjälpa kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld, the Association of legal aid against sexual violence, är en av Turkiets modigaste advokater och människorättskämpar. Hon är känd i Turkiet för att tappert ta sig an juridiska fall som ingen annan advokat vågar ta på sig. Även i fjol uppmärksammades Eren Keskin för sin kamp. Hon erhöll nämligen Anna Dahlbäcks pris 2017 i Stockholm men inte heller då tilläts hon lämna Turkiet för att ta emot sitt pris.

– Tyvärr tillåts jag inte lämna landet, med anledning av mina åsikter. Jag vill så gärna delta i min prisceremoni den 19 juni för att ta emot Anna Lindh-priset i Stockholm men det blir tyvärr inte så, säger Eren Keskin till Feministiskt perspektiv och fortsätter:

– För mig är det en stor ära att få ett pris som tillägnats Anna Lindh. Det är ett av de viktigaste priserna jag tilldelats i hela mitt liv. Anna Lindh var en kvinnlig politiker som i sann demokratisk anda motarbetade patriarkala och militaristiska strukturer. Tyvärr miste hon sitt liv i ett attentat. Hon var en symbol för Sverige men jag tror också i den övriga världen. Detta förhållningssätt visade hon även som utrikesminister.

Hur kommer det sig att du belönas med priser i Sverige, Nederländerna och Frankrike för din kamp för mänskliga rättigheter och jämställdhetsarbete men straffas i Turkiet för samma kamp?

– Behandlingen av mig, en person som fråntagits sin yttrandefrihet och hotas med tiotals år i fängelse visar tydligt på skillnaderna mellan Turkiet och de länder som gett mig priser. I de nämnda europeiska länderna sitter människor inte i fängelse för att ha använt sig av sin självklara yttrandefrihet. Dessa länder agerar inte i strid mot internationella konventioner de undertecknat. Men Turkiet kränker främst Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och övriga internationella konventioner trots undertecknandena. Den som tänker annorlunda i de tabubelagda frågorna, det vill säga folkmordet på armenier och Kurdistanfrågan, eller kritiserar Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan måste vara beredd på att hamna i fängelse.

”Våld mot kvinnor är politiskt”

Eren Keskin möter många hinder i sin yrkesutövning och som grundare av organisationen the Association of legal aid against sexual violence, som bekämpar våld mot kvinnor. Sexuella trakasserier, våldtäkter och våld mot kvinnor har ökat rejält i Turkiet på senare år, inte minst efter det militära kuppförsöket 2016.

– Vi feminister och människorättskämpar nekas alla våra rättigheter, inte minst yttrandefriheten. Många åtal har väckts mot mig just för mina tankar och åsikter. Jag är också grundare av en juristbyrå som ger gratis juridisk hjälp till kvinnor och transpersoner som utsätts för sexuellt våld. I ett landskap där våldet är ytterst legitimerat, drabbas främst kvinnor och transpersoner. Därför har vi mycket att göra och vi kämpar på trots många traumatiska händelser runt omkring oss dagligen. Det är viktigt att stödja de utsatta i vårt land, säger Eren Keskin och tillägger:

– Våld mot kvinnor är en del av det system vi lever i. Det rådande systemet har legitimerat patriarkalt och militärt våld. I detta läge är kvinnorna de främsta offren. Därför kan jag med lätthet fastslå att våld mot kvinnor är politiskt.

#Metoo i Turkiet

Apropå att våld mot kvinnor är politiskt, som bekant spred sig #metoo till väldigt många länder. Varför kom den inte till Turkiet på riktigt?

– Metoo-kampanjen kom även till Turkiet men den hamnade inte högt på dagordningen eftersom vi har en intensiv agenda och kvinnorättskämparna också måste föra andra kampanjer, säger Eren Keskin som också har önskemål riktade till svenska människorättsorganisationer, den svenska regeringen och den allmänna opinionen:

– Det är viktigt att vi kvinnorättskämpar får fortsatt stöd för vår kamp för mänskliga rättigheter och demokratin i vår del av världen. Sist men inte minst vill jag tacka Olof Palme-centret som aldrig tvekat att ge oss stöd i vår kamp för mänskliga rättigheter, avslutar Eren Keskin.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV