Trendspaningen kommer från det senaste ekonomiska toppmötet i Davos: World economic forum. Jack Ma, grundare av IT-konglomeratet Alibaba, menar att vi radikalt måste förändra hur vi ser på kunskap och utbildning just på grund av den snabba tekniska utvecklingen. Artificiell intelligens (AI) kan komma att ersätta människor i uppskattningsvis fler än 800 miljoner jobb år 2030 enligt en rapport från McKinsey Global Institute.

”Vi kan inte lära våra barn att tävla med maskiner, maskinerna kommer att vara smartare. Vi måste lära ut något unikt, något som gör att en maskin aldrig kan tävla med oss inom det området. Värderingar, att tro på något, självständigt tänkande, samarbete i team och att bry sig om varandra. Dessa är de mjuka värden som ren kunskapsinhämtning inte kommer att ge dig. Därför måste vi lära våra barn musik, att måla, sport och ja, helt enkelt konst! Allt som gör oss unika i jämförelse med maskiner.”

Förhoppningarna är många när det kommer till AI, men också farhågorna. Redan idag underlättar AI och robotar livet inom en mängd sektorer. I framtiden arbetar vi troligtvis nära robotarna och på mer effektiva sätt med hjälp av AI. Själv drömmer jag om den självkörande bilen, en framtidsdröm som kan bli verklighet inom bara några år. Men faran med hur AI skulle kunna användas som ett vapen är reell. Så kallade autonoma vapen som just nu tas fram av en rad länder, är en mardröm för den globala säkerheten. Det gör det än mer brådskande att politiken tar utmaningen med de moraliska och etiska dilemman som AI kan föra med sig på allvar.

EU-parlamentet har än så länge antagit en icke-lagstiftande resolution, där ledamöterna efterfrågar gemensam EU-lagstiftning och konsekvensbeskrivningar för arbetsmarknad, ansvarsutkrävande och säkerhet.

Att ta utmaningen med AI på allvar anser jag handlar om att än en gång lyfta upp det djupt mänskliga och göra det synligt. Just liknelsen med robotar blir tydlig när vi tänker på vårt nuvarande arbetsliv. Att tro att människor kan fungera som robotar ser vi konsekvenserna av. Den psykiska ohälsan är en del av en galen prestationsnorm som gör oss sjuka. Speciellt utsatta är barn och kvinnor mellan 25-45 år. Idag är de unga med psykisk ohälsa så många att vi skulle kunna kalla det ett fenomen i vår samtid.

Förväntningarna på vad vi ska prestera har blivit sjuka och orealistiska. Kanske behövs det en motrörelse, att vi aktivt börjar begränsa våra sociala-medier konton och tagga ner. Att bara ta det lugnt har blivit en revolutionär handling. Ett uppror i ett hav av prestation och måsten att se ut och vara på ett speciellt vis: alltid uppkopplad, alltid tillgänglig, lyckad och lycklig. Kanske kan AI hjälpa till här? Forskare inom AI pratar om att skifta fokus från att jobba och producera till att leva mer. Även den gamla gröna idén om medborgarlön dammas av!

Fredrik Heinz, forskare och ordförande i Svenska AI-sällskapet säger såhär:

– Användandet av AI behöver inte innebära att antalet jobb blir färre. Blir det trots allt så, kanske vi blir tvungna att omvärdera vår syn på arbete. Idag är det ett socialt stigma att inte ha ett jobb. Men det finns ju annat än jobb, som ger mening. I en framtid där arbetstillfällena inte räcker till alla, kanske vi kommer att ha något slags medborgarlön, som alla får, så att den som inte vill jobba kan välja att låta bli. Det råder ju ingen brist på ekonomiska resurser i vårt samhälle. De är ojämnt fördelade.

Politikers uppgift är att se hela bilden: de stora utmaningarna, farorna, hoten, potentialen och kraften i en teknisk utveckling med AI. Artificiell intelligens har potentialen att omforma både oss själva och hela samhället i grunden. Det är dags att börja jobba strategiskt med de utmaningarna.