Det går att bygga nya bostäder med betydligt lägre hyror än vad allmännyttan, främst i storstäderna, gör. En lösning kan till exempel vara låsta räntor. Men frågan är om kommunerna vill. Hans Lind, professor i fastighetsekonomi är skeptisk.
– Man vill ha ganska höga hyror för att vara säker på att det är ekonomiskt starka hushåll som flyttar in, säger Hans Lind till Dagens samhälle.
Få bolag i storstads- eller tillväxtområdena vill eller klarar att bygga så billigt att de får tillgång till de statliga investeringsstödet. På landsbygden är det tvärtom.
Skellefteåbostäder kommer att hyra ut 53 nya lägenheter i år.
– Genomsnittshyran är 2 135 kronor per kvadratmeter. En etta kommer att kosta 5 000 kronor i månaden och en tvåa cirka 8 000 kronor, säger bolagets vd Åsa Andersson, till Dagens samhälle.
I Solna norr om Stockholm är hyrorna i nyproduktion betydligt högre. Bostadsstiftelsen Signalisten har inte använt det statliga investeringsstödet. Här kommer en trea kosta omkring 14 000 kronor i månaden.
– För den som inte har en inkomst är allt dyrt, men vi kan inte ha en bostadspolitik för de 5 procent som inte har jobb och kan betala. Vi behöver ha en bostadspolitik för de 95 procent som kan betala. Socialförvaltningen och bostadsbidrag får hantera dem som har inga eller små inkomster, säger Signalistens ordförande Magnus Nilsson (M), till Dagens samhälle.
Örebrobostäder har tagit fram en ny hyressättningsmodell som bygger på att räntorna är låsta i tio år.
– Det betyder att vi under den tiden inte behöver ta hänsyn till att räntorna stiger och kan hålla hyrorna nere, säger Örebrobostäders förhandlings- och uthyrningschef Carl-Johan Baatz, till Dagens samhälle.
Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, tycker att staten bör ta ett större ansvar framförallt när det gäller byggandet som vänder sig till de som har lägre inkomst.
– I storstäderna, speciellt i Stockholm, där det är många kommuner på liten yta är man rädd för att producera billiga bostäder. Man tänker att om vi producerar billiga bostäder i vår kommun, men ingen annan gör det, kommer folk med lägre inkomst att söka sig hit. Man vill ha ganska dyra bostäder för att vara säker på att det är ekonomiskt starka hushåll som flyttar in, säger han till Dagens samhälle.
Enligt Hans Lind kan de höga storstadshyrorna i nyproduktion ifrågasättas.
– Man räknar då med höga räntekostnader, korta avskrivningstider samt mycket underhållspengar och har både hängslen och livrem för att kompensera för risker. Med de kraven går det inte att bygga för grupper med lägre inkomster.
