Det är dags att prata om sexuella trakasserier i Svenskfinland. Alltför många män och pojkar slipper i nuläget stå till svars för sina handlingar. Därför vill vi blottlägga de trakasserier och övergrepp som sker. Ankdammen är liten och många av våra partners, kollegor, pappor, bröder, söner, släktingar, vänner, bekanta, chefer, lärare och anställda är bästa broder med varandra. I en liten social enhet är det svårt att våga säga ifrån då man vet att många kommer att hålla förövarna om ryggen.
Men vi vet vilka ni är. Och våra berättelser vittnar om vad ni gjort. Nu kräver 6 111 kvinnor: Bryt tystnaden!
Vi vill lägga ansvaret och skammen där den hör hemma – hos förövarna. I Svenskfinland, Finland, Norden och i världen ska alla kvinnor, flickor, och personer som uttrycker sig eller uppfattas som feminina få vara trygga och slippa vara rädda, äcklade, ärrade och traumatiserade av sexuella trakasserier.
Vi kräver att kvinnors och flickors säkerhet och kroppsliga integritet garanteras i studiesammanhang, på jobbet, i skolan, på krogen, i föreningar, i församlingar, i klubbar, i kollektivtrafiken, i vården, i idrottssammanhang och i hemmen.
Vi vänder oss till beslutsfattarna: Ge småbarnspedagogiken, skolan och sjukvården resurser och kompetens att arbeta mot sexuella trakasserier och övergrepp. Bygg städer där flickor och kvinnor kan känna sig trygga, dag och natt.
Vi vänder oss också till de finlandssvenska föreningarna och fonderna: Lyft upp detta som en prioritet i ert arbete. Sexuella trakasserier och övergrepp är ett folkhälsoproblem som måste åtgärdas på alla nivåer, i alla sammanhang.
Vi kräver större resurser för jämlik fostran och för jämställdhetsarbete på arbetsplatserna. Vi kräver att alkohol slutar omtalas som en förmildrande omständighet för förövaren och en belastning för offret. Vi kräver att bli tagna på allvar och att rättsväsendet tar krafttag mot sexuella trakasserier och övergrepp.
Vi kräver nolltolerans mot sexuella trakasserier, sexuellt utnyttjande och våld. Vi vänder oss mot den rådande tystnadskulturen.
Alltför många av vittnesmålen i #dammenbrister handlar om att övergrepp skett under andras ögon, ögon som valt att se bort. Nu får det vara nog. Nu har vi slutat tiga.
