Informationsgruppen och Framtiden är två dagliga verksamheter inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Malmö. Tillsammans driver de en blogg för en ofta förbisedd grupp. För en stabil läsekrets publicerar de undersökningar om tillgängligheten i Malmö, samt ett matrecept då och då, men även reflektioner om samtiden. Tidigare arbetade de också med att göra Malmö stads hemsida lättare att läsa.

Feministiskt perspektiv träffar några från arbetsgrupperna mitt i den brinnande valrörelsen.

Sommaren hänger kvar i luften när vi samlas runt bordet men de har inte mycket tid över till annat än valbevakning. Det är fullt upp med politikerdebatt och intervjuer på stan.

– Den senaste tiden har det varit stort fokus på valet, vi har inte hunnit mycket annat, säger Ragnhild Jeppsson från Informationsgruppen.

Informationsgruppen och Framtiden blev rikskända när de strejkade för att få en dräglig habiliteringsersättning.

– Vi höll på med strejken i några månader och vi fick stor uppmärksamhet i många medier, säger Amadeus Lindgren-Holm.

Fängslade får mer

Några runt bordet nickar stolt när Amadeus berättar om genomslaget.

– Vi vill ha en bättre ersättning, i dag får vi 4 kronor i timmen och det är orättvist, säger Isabelle Svensson.

Svenssons kollega Christina Dimitriou fyller i:

– De som sitter i fängelse får en daglig ersättning på 13 kronor här i Malmö och det är mycket mer än vad vi får, jag blev riktigt arg när jag hörde om det, säger hon.

Isabelle Svensson igen:

– Inga politiker tar vårt liv på allvar, ingen bryr som om vår ersättning på riktigt. Jag håller på att kartlägga alla Sveriges kommuner och nivåerna för habiliteringsersättning. Jag har gått igenom över 100 kommuner och det är stora skillnader.

Malmös storsatsning inför valet

Inför valen 2018 har funktionsstödsförvaltingen i Malmö genomfört den största riktade satsningen i svensk historia för att öka valdeltagandet bland invånare med funktionsnedsättningar.

Valdeltagandet bland personer med utvecklingsstörning är ungefär hälften så högt som övriga befolkningen enligt SCB:s rapport Valdeltagande bland personer med funktionsnedsättning. Även bland medborgare med andra funktionshinder ligger valdeltagandet under genomsnittet.

I våras började Malmö stad hålla i valverkstäder för medborgare inom LSS och socialpsykiatrin med syfte att öka valdeltagandet och delaktighet i demokratiprocessen.

– Vi har utvecklat en valguide med lättläst material utifrån målgruppens önskemål. Vi började med att träffa brukarna under en valverkstad för att ta reda på vad som behövdes. Många har erfarenheter att det pratas över huvudet på dem eller om dem, säger Anna Karin Odhner, utvecklingssekreterare funktionsstödsförvaltningen i Malmö och fortsätter:

– Att tillgängliggöra handlar om att göra information och kunskap begriplig. Mycket av den feedback vi fick när vi hade valverkstad handlade om önskemål att förstå valprocessen, det vill säga hur ett val fungerar och vad som händer efter valet. Många i vår målgrupp kanske inte kommer i håg hur ett val går till även om de har röstat tidigare. Så det som vi kan göra är att beskriva hur ett val går till och vad som händer när du kommer in i en vallokal, säger hon.

Mycket fokus har handlat om den fysiska tillgängligheten, men det är bara en del av arbetet som behöver göras enligt Anna Karin Odhner.

Föreslår förbättringar

Informationsgruppen och Framtiden har några konkreta förslag på att förbättra tillgängligheten i vallokalerna för att alla ska kunna lägga sin röst oavsett kropp och funktionalitet.

– Tyvärr är det mycket som inte är bra eller tillgängligt i dag, säger Ragnhild Jeppsson från Informationsgruppen och syftar till de vallokaler som grupperna har besökt som saknar hissar eller ramper.

– För att det ska vara tillgängligt behövs det anpassning till rullstol, om det är trappor måste det finnas en hiss. När valsedlarna är placerade högt upp är det svårt att se vad som finns att välja på för de med rullstol, säger Ebba Lindberg.

– Ofta är texten väldigt liten, så med mer läsbar text blir det mer tillgängligt, säger Amadeus Lindgren-Holm.

Claes Westman fyller i:

– Inom reklam jobbar de mycket med förenklat språk och där är det väldigt viktigt att få ut ett budskap snabbt, så kunskapen finns. Ett förenklat språk hade underlättat för många, säger han.

Många av deras förslag skulle göra det lättare för flertalet i längden tror grupperna.

– Det hade varit bättre för alla om det fanns höj- och sänkbara bord. Tänk bara på korta personer som inte heller når upp, säger Isabelle Svensson.

Fördomar om funktionshinder

Synen på människor med funktionshinder har förändrats mycket genom historien. Från att se individen som det egna hindret till att delta i samhällets alla aktiviteter vinner allt mer inställningen att omgivningen skapar hinder.

I dag pratar vi om funktionshinder, funktionsnedsättning eller nedsatt funktionsförmåga och som samlingsbegrepp funktionsvariationer enligt forskningen. Men så har det inte alltid varit.

– Många vet inte att de får lov att rösta. Jag har hört om brukare som har mötts av reaktioner, från till exempel gode män, att de inte får gå och rösta. Men det är allmän rösträtt i Sverige. Det är ett stort glapp med kunskap som måste fyllas, säger Anna Karin Odhner från Malmö stad.

Förutom Informationsgruppen och Framtidens redaktionsarbete och omtalade strejk är de även ute och informerar medborgare hur det är att leva med funktionsvariationer för att öka förståelsen.

– Innan var vi ute och informerade på skolor, men det gör vi inte längre. Många har fördomar om människor med handikapp. Nu riktar vi in oss på arbetsplatser i stället. Man ska inte behöva bli mobbad bara för att en har ett funktionshinder. Tyvärr hände det tråkiga saker när vi var ute på skolor och träffade elever så därför valde vi att sluta med det, säger Christina Dimitriou.

Handikapp och funktionshinder i backspegeln

1989 när allmän rösträtt infördes för alla svenska medborgare avskaffades omyndighetsförklaringen. Många som var omyndigförklarade eller omhändertagna av fattigvården var människor med funktionshinder.

I våras gjorde Informationsgruppen och Framtiden en utställning för att synliggöra historieutvecklingen.

– Vi har gjort en utställning som heter Förr och nu om handikappolitikens historia. Vi hade vernissage här och sedan har utställningen rest runt i Malmö, säger Amadeus Lindgren-Holm.

Trettio år har gått sedan allmän rösträtt infördes men valdeltagandet bland personer med funktionsnedsättningar är betydligt lägre än övriga befolkningen.

Få studier att luta sig mot

Det var 2015 SCB släppte rapporten Valdeltagande bland personer med funktionsnedsättningar, som var den första i sitt slag och författarna skriver i förordet att deras bearbetning tagit en explorativ form. Det finns ingen standardiserad definition av funktionsnedsättning, SCB har analyserat olika hinder för att delta i riksdagsvalet utifrån samlade uppgifter om levnadsförhållanden. Denna rapport återkommer Malmö stads Anna Karin Odhner till.

– För oss i vårt arbete kan vi luta oss mot den forskning som finns men tyvärr finns det väldigt lite forskning att ta del av gällande valdeltagande inom gruppen med funktionsvariationer. När jag började planera valverkstaden letade jag med ljus och lykta efter upplägg och liknande insatser för vår målgrupp, säger hon.

För Ebba Lindberg från gruppen Framtiden är det en självklarhet att gå och rösta:

– Om du inte röstar förlorar du din rätt att gnälla på fyra år.