En jour som drabbats är Qjouren i Stockholm. Det är ett av få boenden som tar in kvinnor i pågående missbruk, något som till exempel boenden som även tar emot barn brukar undvika. Qjouren fick för få placeringar till sitt skyddade boende och den ekonomiska situationen blev därför ohållbar. När boendet lades ner drogs också verksamhetsbidraget in. Nu befinner sig jouren i en omorganisation med förhoppningen att kunna fortsätta en stödverksamhet för målgruppen, men det är ännu oklart om de kommer finnas kvar efter årsskiftet.

Det är inte bara Qjouren som fått färre placeringar, utan det verkar vara en trend som svept över hela landet det senaste året. Det menar Jenny Westerstrand, ordförande för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) som är mycket kritisk till hur läget ser ut i dag.

– Det verkar som att det finns en allmän ovilja att använda jourerna, att det är en besparingsfråga.

Jenny Westerstrand.

Westerstrand menar att kommunen inte längre placerar som de borde och att kraven för att få placeras på boende höjts.

– Kommunen ställer hårda krav för att kvinnor ska få placeras på boende. Det ska vara en riskbedömning som betyder fara för liv. Annars frågar man istället kvinnorna om de kan söka hjälp i sitt eget nätverk, om de kan åka bort ett tag eller ber dem återkomma om det blir värre, säger hon.

Det i sin tur innebär ofta att jourerna endast får väldigt svåra fall, som de inte är utrustade för att hantera. De är också oftast de som behöver stanna längst på boendena, vilket leder till att jourerna har ännu färre lediga platser.

Men varför färre kvinnor placeras på kvinnojourer är oklart, eftersom det inte finns ett politiskt beslut bakom det. Veronica Wolgast, som är avdelningschef på socialförvaltningen i Stockholms stad, tror att det lägre antalet placeringar kan bero på att man istället blivit bättre på att hitta andra lösningar, inte på att man försöker spara in.

– Socialtjänsten har arbetat med att utbilda socialsekreterare om våld inom nära relationer, vilket betyder att man har större kunskap att göra individuella bedömningar. Man bedömer att alla inte har behov av just skyddat boende och det är många som inte vill bo på en institution. Socialtjänsten har en stor palett av insatser som man kan snickra ihop utifrån individens behov, säger Veronica Wolgast.

Andra insatser som erbjuds istället för en plats på kvinnojour kan vara jourlägenhet, hjälp vid relationsvåldscentrum eller boendestöd.

Veronica Wolgast.

Roks har nu ansökt om pengar för att genomlysa kvinnojourernas verksamheter och vad deras funktion bör vara. Även regeringen har tillsatt en utredning, som ska se över finansieringen till jourerna.

– Vi är positiva till att man tittar på det, men vi är väldigt oroliga över att man inte förstår vad vi erbjuder och allt det vi ger tillbaka till samhället, vi vill att man ska se det när man ser över hur pengarna ska fördelas, säger Jenny Westerstrand.