Feministisk teknisk utveckling är ett litet forskningsområde i Sverige. Trots det hotas nu forskningen om genus och teknik vid Luleå tekniska universitet. I stället vill universitetets ledning att ämnet ska integreras i den övriga forskningen.
Feministisk teknovetenskap studerar teknisk utveckling inom en rad områden, exempelvis digital utveckling men också den forskningspolitiska utvecklingen. Det handlar inte enbart om jämställdhet inom ett traditionellt mansdominerat forskningsfält utan också om hur teknik av olika slag skapas.
Kritisk feministisk forskning är inte en utifrån betraktande verksamhet utan innebär ett aktörskap i uppbyggnaden och utvecklingen av kunskap. Samhället präglas av teknisk utveckling och historiskt sett är teknologifältet maskulint könskodat. Kortfattat har män byggt, utvecklat och producerat teknologi medan kvinnor har setts som användare och till stor del hållits utanför samhällets teknikutveckling.
Nödvändig spetskompetens
Att LTU nu överväger att lägga ned genusinriktningen skulle innebära att kunskapsutvecklingen inom området kan avstanna, menar bland andra Maria Udén, professor på institutionen för ekonomi, teknik och samhälle. I en artikel på Nationella sekretariatet för genusforsknings hemsida påpekar hon att den feministiska och genusvetenskapliga teknoforskningen fortsatt behöver stärkas.
Maria Udén framhåller att det inte går att ersätta spetskompetens inom området med jämställdhetsintegrering. Det riskerar att dränera den genusvetenskapliga inriktningen. Ämnet är för viktigt för att lämnas åt slumpen eller frivillighet.
Jämställdhetsintegrering räcker inte för kunskapsutveckling av den feministiska teknovetenskapen, menar de som ifrågasätter hotet om nedläggning.
Enligt regeringens forskningspolitiska förslag för 2017 till 2020, som enligt planerna behandlas i riksdagen i april, ska genus och jämställdhet finnas i forskningens innehåll utöver exempelvis jämställd representation på akademins olika nivåer och i fördelningen av forskningsmedel. Det ligger i linje med EU:s ramprogram för forskning och innovation där köns- och genusperspektiv är integrerat.
Omotiverad nedläggning
Den nystartade Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att utveckla och stötta jämställdhetsintegrering på högskolor och universitet.
Lillemor Dahlgren är avdelningschef för stöd och samordning på myndigheten.
– Jag kan inte uttala mig om det specifika fallet, lärosäten bestämmer själva hur de vill göra, säger hon. Men i forskningspolitiken eller i Jämställdhetsmyndighetens uppdrag finns inget som motiverar nedläggning av specifik genusvetenskaplig forskning. Tvärtom, utvecklingen av jämställdheten behöver genusvetenskap.
– Jag tror att äpplen och päron blandas ihop ibland. Jämställdhetsintegrering är inte detsamma som genusforskning, säger Lillemor Dahlgren.
Lillemor Dahlgren är avdelningschef för stöd och samordning på Jämställdhetsmyndigheten.Foto: Nationella sekretariatet för genusforskning
