Vartannat år sedan 2012 har Akademikerförbundet SSR, som organiserar sju av tio socialsekreterare, genomfört en rikstäckande undersökning av yrkesgruppens arbetssituation. Undersökningarna visar på en tuff arbetssituation med tung arbetsbelastning, hög personalomsättning och dålig löneutveckling för erfarna medarbetare.

Den senaste undersökningen bygger på 2 227 intervjuer under perioden 18 januari-26 februari i år och presenterades på måndagen. Jämfört med undersökningen som genomfördes i början av 2016 har läget förbättrats något, men fortfarande anser fyra av tio att rådande arbetssituation inte är bra.

Nära hälften av socialsekreterarna uppger även nu att personalomsättningen på deras arbetsplats har ökat det senaste året. Och Akademikerförbundet SSR ser en uppenbar risk för att den utvecklingen ska fortsätta, då sju av tio har övervägt att söka arbete utanför socialtjänsten under de senaste två åren vilket är lika många som tidigare år.

Främsta orsakerna till missnöje är lönen och arbetsbelastningen. Förbundsordförande Heike Erkers framhåller i ett pressmeddelande att genomtänkta strategier krävs från arbetsgivarsidan för att komma till rätta med problemen.

– Krisen inom socialtjänsten har varit ett faktum länge och jag vet att ett utvecklingsarbete har kommit igång i en del kommuner. Men det går alldeles för långsamt. Det här handlar om samhällets yttersta skyddsnät. Nu måste kommunledningarna och ytterst politikerna inse att det krävs betydligt större satsningar för att komma till rätta med problemen. Hur det ska gå till borde vara en fråga i valrörelsen, säger Erkers.

Vill bidra till dialog

Bland de som svarat på Novus frågor uppger två av tio att arbetsgivaren har höjt lönen för erfaren personal och en lika stor andel svarar att grundbemanningen har ökat, medan hälften är tveksamma till om arbetsgivaren har gjort något alls. Bland de som överväger att sluta i yrket svarar den största andelen, sju av tio, högre lön på frågan om vad som skulle kunna få dem att stanna.

Samtidigt upplever var tredje socialsekreterare att de inte får tillräckligt stöd av sin chef, och sju av tio svarar därtill att deras chef har en hög arbetsbelastning.

– Cheferna har ofta en svår arbetssituation med många underställda. Den höga personalomsättningen gör också att det ständigt kommer nya medarbetare som behöver stöd och vägledning. Cheferna behöver administrativ avlastning och mindre arbetsgrupper att ansvara för, säger Heike Erkers, som gärna bidrar till dialog när det gäller de stora investeringar som krävs, inte minst för att socialtjänsten ska kunna arbeta förebyggande:

– Vi vet att tidiga insatser kan betyda stora vinster på sikt för både samhället och de enskilda människorna. Ändå är det ofta kortsiktiga budgethänsyn som får styra. Här krävs det ett radikalt omtänkande. Vi bidrar gärna till en dialog i de frågorna.

En översyn av socialtjänstlagen pågår, och under tisdagen är Feministiskt perspektiv på plats när regeringens särskilda utredare Margareta Winberg överlämnar sitt delbetänkande Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst till barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren.