”Vi på Terrafem tycker att det brister i kunskapen hos Migrationsverket när de bedömer att det inte finns inte risk för våld i hederns namn i Alia Alis ärende”, skriver Bernardita Núñez och uppmanar representanter för alla politiska partier att ta strid i ärendet.
Alia Ali växte upp i en stor stad i Irak, utbildade sig och hade ett arbete motsvarande stabschef för en myndighet i Sverige. Alia Ali hade privilegiet att arbeta för en chef som tyckte att kvinnor skulle utvecklas i sitt arbete.
Alia Ali som är frånskild, bodde tillsammans med sina föräldrar. En bror bodde granne med dem. Eftersom pappan var äldre hade hennes äldsta bror axlat rollen som huvudansvarig i familjen.
Alia Alis livsval var inte okomplicerat. Många i hennes omgivning var obekväma med Alia Alis sätt att leva. Hennes val var inte det vanliga för en kvinna i hennes ålder. Hon pressades hårt av sina bröder att uppföra sig oklanderligt, de uppmanade henne att gifta sig och av sina bröder fick hon ofta höra att hon skulle ”passa sig”.
Alia Ali satsade all sin tid och energi på att utvecklas i sitt arbete så att hon kunde avancera i sin tjänst som bland annat innebar att ge olika typer av tillstånd till företag.
Det som Alia Ali inte visste var att representanter för dessa företag utövade utpressning mot anställda på myndigheten för att få tillstånd beviljade. Men Alia lät sig inte mutas. Då utsattes hon för hot. En gång stoppades Alia Ali mitt ute på en öde plats i öknen och flera maskerade män omringade hennes bil. De sköt i luften och prejade bilen och beordrade Alia Ali och hennes chaufför att kliva ut ur bilen i den 50-gradiga hettan. Där fick de stå i cirka en halvtimme och det framfördes allvarliga hotelser innan de maskerade männen körde sin väg.
Alia Ali fördes till sjukhuset. Hon fick stanna hemma från jobbet en vecka och familjen uppmanade henne att säga upp sig. Generaldirektören, som hade informerats om händelsen, kom till Alia Alis familj och sade att han skulle anställa en livvakt för att skydda henne och lovade att det inte skulle hända igen, så hon stannade kvar.
Så småningom gick generaldirektören i pension. All uppmuntran och frihet som hon upplevt försvann när den nya generaldirektören började. Det första åtgärden var att kräva att Alia Ali skulle klä sig i slöja, inte sminka sig och bära ”anständiga kläder”. Den nya generaldirektören tillhörde ett politisk parti och hade en annan religiös inriktning än Alia Alis familj.
En dag hittade Alia Ali ett brev i sin skrivbordslåda där hon beordrades att klä sig enligt sharialagen och fick en vecka på ordna detta annars skulle hon straffas.
Alia Ali valde att inte berätta för familjen för att inte tvingas att sluta sitt arbete. Efter några dagar avlossades några skott mot familjens dörr och då berättade Alia Ali om hotbrevet. Då bestämde familjen att hon skulle stanna hemma.
En dag knackade det på dörren. Alia Ali och mamman var ensamma i bostaden. De frågade vem det var och fick till svar att det var från elbolaget som skulle kontrollera elmätaren. Mamman öppnade dörren och tre maskerade män med täckta ansikten knuffade in Alia Ali och mamman. Mamman skrek ”vilka är ni? Tjuvar, tjuvar!” Två av männen attackerade Alia och sade ”vi är inga tjuvar, vi har varnat dig tidigare, men du lyssnade inte. Du är inte starkare än oss. Du har orsakat oss ekonomisk skada. Du har stoppat vårt kontrakt”.
Alia Ali blev slagen och tvingades ned på golvet, hennes klänning slets upp och hon blev våldtagen.
Grannarna ringde Alia Alis bröder men bröderna tillät inte Alia Ali eller mamman att åka till sjukhus. Bröderna bara bar Alia Ali till ett annat rum. På eftermiddagen hämtade Alia Alis bror sin fru som hjälpte henne att duscha. Alia Alis pappa vädjade till bröderna att låta henne åka till sjukhuset men det gick de inte med på. Sedan låste bröderna in Alia Ali i hennes rum.
Äldste brodern säger ”du måste förstå, att vi måste rentvå vår heder. Du är välutbildad och fullt medveten om vad heder innebär för oss. Man måste rentvå sin heder genom att döda personen”.
Alia Ali grät och skrek och var helt uppriven, men bröderna ändrade sig inte. Alia Alis far och mor grät och vädjade till dem. Alias mamma kysste deras händer och fötter för att benåda Alia Ali men bröderna planerade att mörda henne följande dag efter bönen.
Föräldrarna planerade att Alia Ali och hennes mamma skulle fly hemifrån. De lyckades fly. Mamman stannade i ett grannland och Alia Ali tog sig till Sverige och sökte asyl. Dessvärre har Alia Ali inte beviljats asyl i Sverige. Hennes berättelse anses inte trovärdig.
Migrationsverket anser att det inte trovärdigt att hon utsatts för våld i hederns namn.
Det anses att hennes familj är modern, eftersom hon har tillåtits studera, arbeta och vara frånskild. Det anses även osannolikt att Alia Alis bröder har mer makt än pappan i familjen.
I beslutet från Migrationsdomstolen framgår även att två av nämndemännen var skiljaktiga i beslutet och ansåg att Alia Alis berättelse om övergreppet och den efterföljande hotbilden från hennes bröder är trovärdig.
De skriver: ”Alia har enligt vår uppgift gjort sannolikt att hon har en hotbild mot sig från bröderna, och således att hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön vid ett återvändande till Irak. Hon är därför att anses som flykting enligt 4 kap. i § utlänningslagen och ska beviljas uppehållstillstånd, flyktingstatusförklaring och resedokument.”
Migrationsverket har en handlingsplan för jämställdhetsintegrering och i den framgår följande mål:
”Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld ska motverkas och en av aktiviteterna som ska genomföras för att uppfylla målet är att säkerställa att frågor om mäns våld mot kvinnor samt frågor om hedersrelaterat våld och förtryck är integrerade i ordinarie utredningsmetodik.”
Terrafem har bedrivit jourverksamhet med inriktning på kvinnor med utländsk härkomst i arton år. Bland dem som söker stöd är många asylsökande kvinnor som utsatts för genusrelaterat våld i sitt hemland. Terrafem har försökt kartlägga i vilken utsträckning som genusrelaterade skäl beaktas som flyktingrekvisit i Migrationsverkets asylbedömningar.
Slutsatserna är dystra. I de beslut vi tagit del av förs det över huvud taget inga principiella resonemang kring vilka genusbaserade skäl som ryms inom förföljelsebegreppet och som därmed kan föranleda uppehållstillstånd. Migrationsverket tycks tillämpa en praxis där det inte är självklart att icke-statlig förföljelse, till exempel kvinnohandel eller våldtäkt och våld i hederns namn, ryms inom ramen för flyktingstatus.
I Alia Alis fall är det uppenbart att myndigheten saknar medvetenhet om våld i hederns namn, saknar kunskap om att utbildade kvinnor kan utsättas likväl som fattiga, varför en kvinnas trovärdighet avseende våld i hederns namn inte ska ifrågasättas med utgångspunkt från att hon både har utbildning och god ekonomi och har föräldrar som gett henne ett större livsutrymme än många andra kvinnor i hennes land.
Vi på Terrafem tycker att det brister i kunskapen hos Migrationsverket när de bedömer att det inte finns inte risk för våld i hederns namn i Alia Alis ärende. Det är mycket oroande vilka bristande kunskaper som tjänstemän och beslutsfattare på Migrationsverket har om våld i hederns namn. Om vi utgår vad som framgår i detta ärende anser vi att det finns föreställningar om våld i hederns namn som kan orsaka mycket rättsosäkerhet för personer som riskerar livet om inte asyl ges.
I Sverige har så gott som alla politiska partier uttryckt sin vilja att motverka våld i hederns namn och värna om asylrätten. Att kunna ge asyl till Alia Ali är ett konkret bevis för denna vilja. Vi uppmanar representanter i alla politiska partier att agera för att Alia Ali ska få asyl i Sverige.
Fotnot: Alia Ali är anonymiserad av säkerhetsskäl och heter egentligen något annat.
