Med vad som kallas grön energi och teknik kommer också baksidor som särskilt drabbar samerna i Sápmi. Begreppet grön kolonisering används för att beskriva hur koloniala stater återigen tar över samiska territorier för etableringar av exemplevis vindkraft och vattenkraft. May-Britt Öhman och Ida Janson är två feministiskt och postkolonialt inriktade teknikforskare, som från och med 2019 i ett nytt forskningsprojekt tillsammans med andra forskare ska lyfta ett urfolksperspektiv på klimatförändringarna. Nio miljoner kronor har projektet fått från Formas och planeras pågå i minst tre år framöver.

– Det finns en idé om att vetenskap är objektiv. Ingen vetenskaplig sanning förs fram utan att det har stöd av människor. Vad som ska beforskas beslutas av människor på maktpositioner. Därför är det viktigt att granska makthierarkier inom teknikvetenskap, säger May-Britt Öhman.

Urfolksperspektiv

May-Britt Öhman är sedan länge mån om att involvera samiska representanter i den akademiska värld där hon själv befinner sig. Det gör hon bland annat genom att publicera andra samer från sin akademiska plattform och bjuda in till konferenser där samma betalning som akademiker får betalas till de samiska experterna.

– Då man ofta väntar sig att de ska ställa upp gratis är det ett strategiskt sätt att uppnå lika villkor. I vetenskapen är det viktigt med representation så att svensk historia framkommer. På grund av okunskap får samiska representanter alltid börja med att förklara hela historian för makthavare i förhandlingssituationer om industriella exploateringar av renbetesmarker. Jag försöker säkerställa att kunskap från det samiska samhället och om svensk-samisk historia integreras i akademin, forskning och undervisning, säger May-Britt Öhman.

När det kommer till vindkraft finns ett behov av just detta urfolksperspektiv. I vindkraftsparker vill renarna varken gå eller beta och därför drabbas renägande samers försörjning hårt. Det här är något som sker i många samebyar, några aktuella exempel är Jijnjevaerie i Jämtland och samebyn i Malå. Enligt Sametinget planeras en storskalig utbyggnad av vindkraft i Sverige som i hög grad kommer att beröra Sápmi. År 2007 producerade vindkraften 1,4 TWh. Energimyndigheten har lämnat ett förslag till regeringen om ett nytt planeringsmål för år 2020 på 30 TWh el från vindkraft.

– Man måste titta på designen hos vindkraften och göra en livscykelanalys. Ett vindkraftverk kräver otroligt mycket material, som betong och stål och dessutom mycket underhåll vilket kräver tillfartsvägar och transporter som inte är miljövänliga. Hela tänket kring nuvarande energi rör sig kring omodern teknik. Det finns bättre lösningar, och det är dags att dra ner på energikonsumtionen, säger May-Britt Öhman.

Vad gäller vattenkraft orsakar Suorvadammen i Lule älv sprickor och stora hål i marken och stenrösen som bildas av vattnet som släpps iväg för att bilda energi. Det här har gjort de forna vistena som samerna använt har blivit obeboeliga. När snön och isen smälter kommer leran fram, vilket gör det svårt att ens ta sig dit.

Det förs ingen statistik på hur många som dör i vattenkraftsproduktionen av el men i exempelvis Jokkmokks kommun dör i snitt 1 – 2 människor per år i vattenkraftsmagasinen enligt May-Britt Öhman. Hon konstaterar också att det saknas statistik över andra skador från vattenkraften och hur det drabbar renskötseln.

Alternativ till vattenkraften

Men det finns alternativ till vattenkraften menar bland andra Ida Jansson som i det nya projektet kommer forska vidare på teknik som bygger på att ta tillvara på rörelseenergin hos vibrationer

– Turbulens är ett effektivt sätt för vattnet att göra sig av med rörelseenergi på. Energin bryts ned till periodiska rörelser och virvlar som till slut blir värme. Dessa virvelstrukturer ställer till problem i vattenkraftstationer, men virvelstrukturerna kan också utnyttjas och omvandlas till elenergi, säger Ida Jansson.

Även om Ida Jansson tror att traditionell vattenkraft har en roll att spela i en övergångsperiod i omställningen av energisystemet vill hon inspirera andra till att tänka utanför boxen och hitta nya innovationer inom energiområdet.

– Jag vill ta fram ett pedagogiskt koncept och inspirera yngre att hitta ny teknik inspirerad från naturen. Tanken är att låta skolklasser i Sápmi få studera hur fiskar och sjögräs fångar virvelrörelser i strömmande vatten. Med vad som kallas piezoelektriska membran kan man fånga upp och ta tillvara på energin från sådana rörelser. Eftersom det är rörelser som redan finns i miljön har denna typ av teknik potential att vara mindre skadlig för djurlivet och kräver inga fördämningar.