I mitten av juli avslutades högnivåmötet om de globala hållbarhetsmålen i New York. Under ett tiotal dagar hade civilsamhället och politiska ledare samlats och diskuterat under temat "Transformation towards sustainable and resilient societies". Mötet antog också en deklaration på ministernivå. Feministiskt perspektiv har pratat med Micah Grzywnowicz från RFSL som var där.
Mötet fokuserade särskilt på att utvärdera utvecklingen vad gäller några av de globala målen, som bland annat gäller tillgång till vatten och sanitet och hållbar energi.
Mer än 125 höga politiska representanter närvarade, civilsamhället stod för 125 interventioner, av de så kallade ”major groups”, bland andra representanter för kvinnorättsgrupper, barn och unga, ursprungsbefolkningar och fackföreningar, och ”other stakeholders” (andra intressenter).
Micah Grzywnowicz deltog som representant för hbtqi-rörelsen och är positivt överraskad över öppenheten som fanns också mot de delar av civilsamhället som inte ingår i ”major groups”.
– Det fanns ett intresse för att få höra på våra synpunkter, och det fanns inte heller något aktivt motstånd mot oss, vilket annars är vanligt både från stater och andra aktörer från civilsamhället och brukar resultera i stridigheter om språkbruk och så vidare. Detta var helt annorlunda här och det gjorde mig väldigt motiverad att fortsätta arbeta med hållbarhetsmålen från hbtqi-rörelsens sida.
– Nu jobbar jag aktivt med att etablera en formell ”LGBTI Stakeholder Group” så att vi från hbtqi-rörelsen kan delta formellt som en enhet. Hittills har det varit en väldigt positiv respons från andra grupper och från sekretariatet.
Anledningen till att det har varit lättare att vara involverad från hbtqi-rörelsens sida i arbetet med hållbarhetsmålen jämfört med på andra områden inom FN-systemet tror Micah Grzywnowicz är att de dokument som skapas på dessa möten handlar om bland annat att skapa möjligheter, bidra till samhället och så vidare, snarare än kränkningar av mänskliga rättigheter. Då är det lättare att bereda utrymme för en större mångfald av grupper.
– Det är en väldigt uppfriskande miljö att arbeta i, som omväxling.
Micah Grzywnowicz lyfter från några av paragraferna från den antagna ministerdeklarationen som exempel på ett bra, inkluderande språk (här i vår egen översättning, red. anm.):
Paragraf 13: ”Betona att universell respekt för mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet, fred, rättvisa, jämlikhet och icke-diskriminering är centralt för vårt åtagande att inte lämna någon utanför. Vårt åtagande inkluderar respekt för ras, etnicitet och kulturell mångfald, och lika möjligheter, för att möjliggöra full realisering av mänsklig potential och bidrag till delat välstånd.”
Paragraf 21: ”Engagera oss i att omfamna mångfald i städer och mänskliga bosättningar, att stärka social sammanhållning, interkulturell dialog och förståelse, tolerans, ömsesidig respekt, jämställdhet, uppfinningsrikedom, entreprenörskap, inkludering, identitet och säkerhet, och värdigheten för alla människor, liksom att främja drägliga liv och vibrerande urban ekonomi. Vi ska också engagera oss i att vidta åtgärder för att säkerställa att våra lokala institutioner gynnar pluralism och fredlig samexistens inom ramen för allt mer heterogena och multikulturella samhällen.”
– Självklart kunde språket har varit mer explicit inkluderande för hbtqi-personer, men detta är mycket bättre än vad vi oftast ser i FN-sammanhang, säger Micah Grzywnowicz.
Värt att notera är också att ministerdeklarationen inte antogs i konsensus, utan efter en omröstning, där 164 stater röstade för, medan två, USA och Israel, röstade emot den slutliga deklarationen, efter förhandlingar om olika formuleringar. Det var skrivningen i paragraf 12 som gjorde att USA och Israel inte röstade för deklarationen. Där står bland annat: ”Vi uppmanar till fortsatta effektiva åtgärder och handlingar, i enlighet med internationell lag, för att ta bort hindren för full realisering av rätten till självbestämmande för folk som lever under kolonial och utländsk ockupation, vilket fortsätter att negativt påverka deras ekonomiska och sociala utveckling, liksom deras miljö.”
