Den 29 november 2017 publicerades uppropet #timeout med 2 290 underskrifter som en del av #metoo-rörelsen. Trots att idrottens värld ska vara en trygghetszon för barn, ungdomar och vuxna kom många berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp fram. Det blev tydligt att idrotten inte förskonats från de samhällsproblem som det så ofta råder en tystnadskultur kring.
I flera fall har värdegrunderna inom svenska idrottsförbund fungerat dåligt eller inte följts. Förbunden har brist på kompetens och expertis inom området men har efter höstens många vittnesmål erkänt brister och börjat omvärdera sitt arbete. Sedan #metoo och #timeout uppmärksammades har många idrottsförbund börjat jobba mer aktivt mot övergrepp och sexuella trakasserier. Annika Tjernström, generalsekreterare på ridsportförbundet, berättar om hur deras arbete mot sexuella trakasserier har påverkats av uppropen.
– Arbetet med trygghet är ingen snabbfix utan någonting som vi måste arbeta återkommande och långsiktigt med. Bara att jag har de här samtalen med journalister och förbund har börjat prata om vad som är rätt och fel, bara där har vi sett en förändring inte bara i idrotten utan samhället i stort, säger hon till Feministiskt perspektiv.
Ridsportförbundet är Sveriges största idrottsförbund med över 155 000 medlemmar. Förbundet har startat ett samarbete med de som står bakom initiativet #visparkarbakut, ett upprop som 1 090 kvinnor inom hästsportvärlden skrev under i samband med #metoo. Över 100 berättelser om övergrepp skickades in till grundarna bakom uppropet. Ridsportförbundet har sedan tidigare jobbat med dessa frågor efter en existerande värdegrund men kommer att se över sitt arbete och ta nya tag, detta efter ett nytt beslut från paraplyorganisationen Hästnäringen som arbetar för att förbättra förutsättningarna för hästar och hästvänner i Sverige.
– Det är ett hårt, långsiktigt och uthålligt arbete vi har framför oss även om vi har jobbat med trygghetsfrågorna under en längre tid. ”Trygg i stallet-lådan” innehåller materiel form i samarbetsövningar och diskussionsfrågor som syftar till att inspirera till ett tryggt klimat i stallet, berättar Annika Tjernström.
Moa Hjelmers mod gav positiva effekter
Inom friidrottsförbundet började man arbeta hårdare med frågor om sexuella trakasserier sedan Patrik Sjöberg år 2011 berättat om hur han under flera år blev utsatt för sexuella övergrepp av sin tränare. Ändå har flera fall av sexuella övergrepp skett sedan dess. En av de mest uppmärksammade berättelserna inom #timeout var löparen Moa Hjelmers berättelse om hur hon blivit våldtagen efter en stor tävling.
– Även fast det är ett fruktansvärt fall så är det tacksamt att hon vågar kliva fram, det är väldigt modigt. Det gav – om man nu kan kalla det det – positiva effekter, säger Björn Nilsson, ordförande för friidrottsförbundet.
Inom all idrott finns värdegrunder som talar för lika villkor, demokrati, allas rätt att vara med oavsett nationalitet, etniskt ursprung, kön eller sexuell läggning. Men nu anser man på flera håll att arbetet måste konkretiseras. Friidrottsförbundet har uppmuntrat fler att komma fram med sina berättelser för att fler ska kunna få hjälp.
– Jag tycker att det är bra att man inte bara har en vision och värdegrund som man lätt kan fastna i om det inte blir konkretion. Även om det är bra med basen som man jobbar med så blir vi bättre och bättre, det här är frågor vi inte kommer att släppa, säger Björn Nilsson.
Svenska hockeyförbundet har även de tagit del av berättelser i samband med #metoo och #timeout och blivit illa berörda.
– Samtidigt ser vi positivt på att dessa historier ser dagens ljus, berättar Tommy Boustedt, generalsekreterare på svenska ishockeyförbundet.
Riksidrottsförbundet har nyligen tagit fram utbildningsmaterial för att specifikt lyfta dessa frågor. Svensk ishockey kommer att dra nytta av underlaget.
– Överlag handlar det om våra värderingar och normer. Tjejer ska kunna spela ishockey på samma villkor som killar. Det kan betyda att vi också måste förändra vårt eget synsätt på hur ishockeyn ska spelas, säger Tommy Boustedt.
Simmare mer jämställda
I simförbundet ser det annorlunda ut enligt ordförande Ulla Gustavsson. Hon tror att det beror på att simförbundet är en mer jämställd sport än de flesta andra. Hon berättat att ingen hjälp har efterfrågats efter #metoo och tror heller inte att det finns någon tystnadskultur inom simningen.
– Pojkar, flickor och män, kvinnor tränar och tävlar tillsammans. Man delas inte upp på samma sätt i pojk- och flicklag och det måste man lära sig från början när man kommer in i förbundet, berättar Ulla Gustavsson.
