Den nya studien undersöker attityder till invandring 2014 till 2016, en period med dramatiska händelser när det gäller invandring: många asylsökande under 2015 och en politisk åtstramning när det gäller flyktinginvandring. I den offentliga debatten framstår det ibland som om inställningen till invandring har hårdnat. Men det verkar inte stämma, enligt Nora Theorin.
– En föreställning är att det fortfarande kommer stora mängder av asylsökande. Så är det inte utan det har drastiskt minskat. Under 2015 sökte drygt 163 000 personer asyl, 2016 var det ungefär 25 000, säger hon.
Nora Theorin har tillsammans Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, utfört studien på uppdrag av på uppdrag av Delegationen för migrationsstudier (Delmi). Det är en oberoende kommitté som initierar forskning och förmedlar forskningsresultat som underlag till migrationspolitiska beslut.
Rapporten bygger på en enkätstudie, gjord i samarbete med opinionsinstitutet Novus. Studien kopplar också ihop hur medier kan påverka människors attityder. Totalt 2 254 personer svarade på enkäter samtliga tre år studien avser, vilket ses som en acceptabel och representativ svarsfrekvens, enligt forskarna.
Yngre mer positiva än äldre
I inledningen till rapporten citeras statsminister Stefan Lövfen på en manifestation till stöd för flyktingar:
”Vi ska aldrig bygga murar för att skilja människor från människor. Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig.”
Men bara kort tid därefter gjorde regeringen upp med Alliansen om att minska flyktinginvandringen. En rad åtgärder vidtogs och nu handlade retoriken om att skapa ”andrum”. En åtgärd var anpassa flyktingasylen till andra EU-länders. Skälet regeringen angav var att inte endast Sverige skulle ta emot en hög kvot av flyktinginvandring och att åtgärden skulle sätta press på övriga EU att ta emot fler flyktingar. Det sades också att åtgärden skulle vara tillfällig, vilket den inte blivit utan tycks vara på väg att permanentas.
Enligt rapporten finns ett samband mellan positiva attityder och hög utbildning. Det är oklart om det är ett direkt samband av typen orsak-verkan, men annan forskning har visat att hög utbildning tenderar till att leda till ett större mått av kritisk tänkande, ökad medvetenhet om internationella händelser och anti-auktoritära värderingar.
Ytterligare ett resultat är att yngre tenderar att vara mer positiva till invandring än äldre.
– Där ser vi att äldre verkar att bli mer negativa över tid. I studien ingick också utrikes födda personer och i den gruppen ser vi ingen större skillnad mot svenskfödda i attityder.
Fler positiva än negativa
En aspekt i fråga om attityder är skälen till att människor invandrar. Allra mest positivt sågs arbete och studier som skäl till invandring, därefter flykt från krig förtryck. Återförening med anhöriga sågs som mest negativt.
Något som bekräftar tidigare studier är att attityden till utomnordiska flyktingar, specifikt från Mellanöstern och Afrika, var negativ i förhållande till invandring från västvärlden, särskilt från Norden.
– Men det ska påpekas att en något större andel ändå var ganska positiva och mycket positiva till invandring från från Afrika och Mellanöstern.
Respondenterna fick ett antal påståenden om hur Sverige påverkas av invandring att ta ställning till.
– En övervägande andel anser att Sveriges kultur blir rikare när människor från andra länder flyttar till Sverige, 75 procent instämde helt eller delvis år 2016, det varierade någon procent upp och ner under de tre åren, säger Nora Theorin.
Symboliskt hot
En stor andel, 67 procent år 2016, ansåg att det var problematiskt att: ”Det händer alltför ofta att invandrare har seder och bruk som inte passar in i det svenska samhället”, som påståendet formulerades i studien. Över undersökningsåren ökade denna andel. Det kallas ibland ”kulturellt hot”, enligt studien. Ofta är den här typen av hot symboliskt, snarare än att det reellt påverkar den egna situationen.
Bostadsort är ytterligare en faktor som påverkar attityder till invandring. Boende i större städer tycks vara mer vana vid etnisk mångfald. Här kommer också den så kallade kontakthypotesen också in – personer som har kontakt med invandrare ser ut att minska negativa attityder och fördomar.
Historiskt visar forskning att mellan perioden 1957 och 1970 ökade andelen som ansåg att Sverige tagit emot för många flyktingar, från 13 till 47 procent. Det kan förklaras av bland annat att Sverige behövde arbetskraftsinvandring på 1950- och 60-talen. På 1970-talet och framöver har alltfler flyktingar från krig och förtryck kommit till Sverige. Det fanns åsikter om att flyktingar enbart kom för att utnyttja den svenska välfärden. En studie gjord mellan åren 1981 och 1987 visade att bostadsbristen ansågs höra samman med invandring. Samtidigt ansågs att samhället inte skulle skapa förutsättning för invandrare att bevaka språk och traditioner.
Medieanvändning och attityder
När det gäller mediers påverkan på attityder till invandring finns en tidigare studie där Sverige ingår. Den visar att ett övergripande mönster är att användning av kommersiella tv-kanaler kan förknippas invandringskritiska attityder.
Den aktuella studien visade även den ett samband mellan medieanvändning attityder till invandring. Ett urval av medier visade att mest positiva till invandring var de som använde ETC men också användare av Dagens nyheter. De mest negativa var användare av Avpixlat tillsammans med TV4 Nyheterna. Det kan finnas förstärkningseffekter, det vill säga den attityd som en person redan har styr medieanvändning. En mindre trolig förklaring är att människor helt byter attityd genom att läsa mer ”invandrarvänliga” eller ”invandrarfientliga” medier.
Synen på invandring kan dessutom förknippas med partipolitiska sympatier.
– Här syntes klart att sympatisörer med Feministiskt initiativ, liksom med Vänsterpartiet och Miljöpartiet var mest positiva till invandring och det stärktes över tid.
– Vår studie visar att kvinnor i Sverige, oavsett om de är ideologiskt höger eller vänster, är mer positiva till invandring i sina attityder än män. Det kan tolkas som en liten polarisering mellan könen, säger Nora Theorin.
